Enligt upphovsrättslagen är det tillåtet att tillverka några exemplar av ett publicerat verk för privat bruk. Till den krets som omfattas av privat bruk hör familjen och de närmaste vännerna.
Exemplaren som framställts för privat bruk får inte användas för andra ändamål, det är till exempel förbjudet att sälja dem. Man får också ge någon annan i uppgift att kopiera andra verk än film- och musikverk.
Det är inte tillåtet att kopiera datorprogram eller databaser i digitalt format ens för privat bruk.
Ett verk anses vara utgivet när exemplar av verket lagligt har gjorts tillgängliga för allmänheten, exempelvis när exemplar av verket lovligen har lagts ut till försäljning. Ett verk är offentliggjort när verket lovligen har gjorts tillgängligt för allmänheten, exempelvis genom att det lagligt har lagts ut på internet där det är tillgängligt för allmänheten eller genom att ett konstverk har avtäckts.
För privat kopiering gäller kravet att källan ska vara laglig. Den källa som kopieras ska vara lagligt framställd (exempelvis en äkta cd-skiva eller bok) eller ha förmedlats till allmänheten med rättsinnehavarnas tillstånd (exempelvis en vanlig tv-sändning). Det är helt förbjudet att kopiera ur olagliga källor. Exempelvis verk (musikstycken och filmer) som utan tillstånd spridits i ett nätverk är olagliga källor.
Ett effektivt tekniskt skydd är ett skydd som med upphovspersonens samtycke används för att skydda verket. Med effektiva tekniska åtgärder avses teknik som vid sedvanligt bruk hindrar eller begränsar åtgärder riktade mot verk som upphovspersonen eller rättsinnehavaren inte har gett sitt tillstånd till och som uppfyller skyddsändamålet. Ett effektivt skydd kan inte kringgås av misstag. Lagen förbjuder endast kringgående av effektiva tekniska skydd.
Enligt upphovsrättslagen får skyddet kringgås för att se eller lyssna på ett lagligen införskaffat fysiskt exemplar av ett verk, men inte för kopiering.
Privat kopiering är tillåten endast för privata ändamål, och kopiorna får inte heller senare användas för andra ändamål. Om du säljer skivor, böcker eller filmer som du kopierat gör du dig skyldig till ett upphovsrättsbrott. Följden kan bli straffrättsligt ansvar och ersättningsansvar.
Piratkopierade produkter får inte föras in ens för eget privat bruk. Att föra in ens en enda piratkopierad produkt (t.ex. skiva, bok, film, spel) i landet är straffbart. Den som importerar en piratkopierad produkt förlorar också produkten till staten och kan tvingas betala ersättningar till upphovspersonen och andra rättsinnehavare.
När du lägger upp fotografier, teckningar eller texter på din egen hemsida blir de tillgängliga för alla. Det är då inte längre fråga om privat bruk. Upphovsrättsligt är det fråga om att göra verket tillgängligt för allmänheten, vilket förutsätter upphovspersonens eller rättsinnehavarens tillstånd.
Skyddstiden för fotografier är 50 år från slutet av det år fotot togs. Man bör notera att vissa fotografier överskrider den så kallade verkströskeln, vilket innebär att skyddstid i regel är upphovspersonens, det vill säga fotografens, livstid och 70 år efter slutet av fotografens dödsår.
Det är fråga om en offentlig visning, och ni behöver därför upphovsrättsinnehavarnas tillstånd. Hyrfilmer och filmer som köpts i butik är endast avsedda för privat bruk. På samma sätt får man spela in tv-program endast för eget privat bruk. Det innebär att för att visa film annat än i privata sammanhang måste man skaffa tillstånd oberoende av hur filmen har anskaffats.
Rätten till offentlig visning av en film hör i allmänhet till filmens produktionsbolag. En begäran om tillstånd ska alltså riktas till produktionsbolaget. Dessutom behövs separat tillstånd från Teosto för musiken i filmen.
Suomen Elokuvalisenssi Oy representerar de största offentliga filmbolagens offentliga visningsrättigheter i Finland. Företaget kan hyra ut filmer för offentliga visningar och skaffa visningslicenser för många utländska filmer.
När det fäller inhemska filmer kan man höra sig för om visningstillstånd hos Audiovisual Producers Finland – APFI rf.
Brott mot upphovsrätten kan få både straff- och civilrättsliga följder. Det maximala straffet för upphovsrättsbrott är två års fängelse.
Den som begår brott mot upphovsrätten kan även dömas till böter. För lagstridigt kringgående av tekniska skydd och erbjudande av metoder för detta är det maximala straffet ett års fängelse.
Vid sidan av det straffrättsliga ansvaret är den som begått brottet skyldig att ersätta rättsinnehavaren för den olovliga användningen av verken och betala skadestånd om brottet har orsakat skador. Ersättningsskyldigheten förutsätter inte oaktsamhet, utan ersättning ska alltid betalas oavsett om den som begått brottet var medveten om reglerna eller inte. Det är fråga om en användningsersättning som motsvarar priset för att lagligt få tillgång till verken. Skadeståndsskyldigheten förutsätter uppsåt eller oaktsamhet. Olovligt framställda exemplar och hjälpmedel som använts vid brott mot upphovsrätten kan också dömas att förstöras.
Som ersättning för privat kopiering infördes en så kallad kassettavgift i Finland år 1984. Efter att EU:s informationssamhällesdirektiv kom kallas avgiften numera för en kompensation för privat kopiering. Syftet med kompensationsavgiften är att säkerställa att upphovspersoner och andra rättsinnehavare kompenseras för att privatpersoner kan kopiera verk för privat bruk utan särskilt tillstånd från upphovspersonen.
Sedan början av 2015 finansieras kompensationen för privat kopiering ur statens budget.
Du behöver i regel inget tillstånd om fotona och/eller affischen syns i bakgrunden eller om de i övrigt är av underordnad betydelse för helheten.
Citeringsrätten utgör en begränsning av upphovspersonens ensamrätt, och det är tillåtet att citera om vissa lagstadgade förutsättningar uppfylls. Citaträttens natur lämpar sig i allmänhet för att användas i vetenskapligt arbete, i samarbete med undervisning och när man kritiserar andra verk. Det är också möjligt att citera i andra sammanhang. Det är enbart tillåtet att citera ett offentliggjort verk, det vill säga ett verk som upphovspersonen eller någon annan med upphovspersonens tillstånd på ett eller annat sätt gjort tillgängligt för allmänheten. Citatet måste ha en saklig anknytning till verket, där citatet används. Det ska alltså uppfylla den så kallade åberopandefunktionen.
Längden på citatet eller ”omfattning som motiveras av ändamålet” har inte definierats i lagen, utan det måste alltid avgöras från fall till fall. Man kan i allmänhet konstatera att ett citat inte kan vara särskilt långt, men inte heller så kort att det ger en felaktig uppfattning av verket som citeras.
När man citerar någon måste man alltid ange källan till citatet, dvs. oftast upphovspersonens namn och det verk som citatet hämtats ur.
Man kan till exempel inte använda citaträtten för att låna dela eller tänkespråk från ett annat verk enbart för att göra sin egen text mer intressant. Ett verk som endast består av citat uppfyller inte heller kraven på laglig citering, eftersom citaten då inte används för att åskådliggöra den egna texten. Man får därmed inte ge ut en samling som endast består av citat.I försäljningsannonser för böcker har man dock ansett det vara tillåtet att citera ur verkets recensioner.
I fall som inte omfattas av de ovan beskrivna kriterierna för citaträtt måste man ha upphovspersonen eller rättsinnehavarens tillstånd för att använda en annan persons text.
Ett fotografi eller en annan bild kan citeras i ett vetenskapligt sammanhang (exempelvis en avhandling) eller ett kritiskt sammanhang (exempelvis en recension av en avhandling i en tidskrift) om bilden behandlas i texten och citeringen är motiverad för att förklara och åskådliggöra det som diskuteras.
De bilder som citeras får dock inte vara det viktigaste utan de måste belysa eller åskådliggöra texten. Det är inte möjligt att samla in bilder till en publikation genom att hänvisa till citaträtten. Till exempel kan en bild som är avlägset relaterat till ämnet i texten inte användas i en publikation som en illustration under citaträtten.
När man citerar någon måste man alltid ange källan till citatet, dvs. oftast upphovspersonens namn och det verk som citatet hämtats ur.
Upphovsrätten gäller under upphovspersonens levnadstid och 70 år efter slutet av hans eller hennes dödsår. Upphovsrätten är tidsmässigt begränsad, och efter skyddstidens slut får verket användas fritt utan särskilt tillstånd.
Skyddstider för gemensamt skapade verk räknas från slutet av dödsåret för den sist avlidna upphovspersonen. Skyddstiden för filmer räknas från dödsåret för den sist avlidna huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren eller kompositören till filmmusiken.
©-märket är en internationell symbol som används framför upphovspersonens eller upphovsrättsinnehavarens namn i ett verk som är upphovsrättsligt skyddat. Med hjälp av ©-märket kan man ange vem som äger upphovsrätten till verket i fråga. Man bör dock observera att användning av ©-märke inte är en förutsättning för att upphovsrätt ska uppstå och skyddet fås. Upphovsrätten uppstår samtidigt som verket – registrering av verket eller andra formaliteter, såsom användning av ©-märke i samband med verket, behövs inte.
Det finns inga vedertagna former för användning av ©-märket. Den vanligaste formen för att använda märket är Copyright © upphovspersonens eller upphovsrättsinnehavarens namn och det första utgivningsåret.
Att ändra ett verk, till exempel genom att göra en översättning eller en bearbetning, kräver i regel tillstånd av det ursprungliga verkets upphovsperson. Tillstånd krävs inte om det är fråga om så kallad fri anslutning. Att i fri anslutning till ett verk åstadkomma ett nytt verk innebär att man använder en annan persons tidigare verk som inspirationskälla och genom att bearbeta verket skapar man ett helt nytt självständigt och originellt verk, som inte kan jämställas med det ursprungliga verket.
På internet finns material som är märkt med CC-licensmärkning. Det är fråga om upphovsrättsligt skyddat material som kan användas under villkoren som upphovspersonen har definierat. CC-licenserat material får användas i enlighet med licensvillkoren, som anges med hjälp av symboler i anslutning till materialet. Mer information om CC-licenser finns på adressen www.creativecommons.fi.
Med text- och datautvinning avses automatisk analysteknik, med vilken man producerar nya data. Syftet med den är att analysera text och data i digitalt format, till exempel för att producera mallar, riktningar eller korrelationer (DSM-direktivet ((EU) 2019/790).
Text- och datautvinning kan utföras från rena fakta eller ren information, men i text- och datautvinning används ofta innehåll som skyddas av upphovsrätt eller närstående rättigheter.
När text- och datautvinning utförs som en del av vetenskaplig forskning, får man i den använda verk och annat skyddat innehåll som man har laglig åtkomst till. Laglig åtkomst innebär att man har kommit åt innehållet på ett erforderligt sätt, till exempel med en licens eller ett avtal.
I kommersiell text- och datautvinning får man inte använda sådana verk eller andra föremål för skyddet för vilka datautvinning har förbjudits av rättsinnehavaren. Rättsinnehavaren kan till exempel ha fastställt ett förbud, det vill säga förbehålla sin rätt i användarvillkoren för en webbplats eller tjänst, i metadata för en fil eller genom olika begränsningsstandarder. Forskningsorganisationers och kulturarvsinstitutioners text- och datautvinning för vetenskaplig forskning kan inte förbjudas genom avtal eller förhindras med tekniska åtgärder.
Ja, enligt upphovsrättslagen får ett publicerat verk användas i en sådan parodi som hänvisar till ett befintligt verk, men avviker från det på ett märkbart sätt, till exempel genom humor eller skämt.
En tillåten parodi kan vara en satirisk, överdriven eller komisk imitation av någon annans verk. Enligt lagen får parodin dock inte vara diskriminerande eller på annat sätt kränkande. Tillåten parodi använder det ursprungliga verket i ett annat syfte och en annan kontext. Till exempel kan också ett mem vara en form av parodi.
Upphovsrättslagen tillåter användning av ett publicerat verk för att åskådliggöra undervisningen, såvida man inte har en avtalslicens eller annan licens som täcker undervisningsverksamheten eller om en sådan inte finns lättillgänglig. Åskådliggörande av undervisning är tillåtet för icke-vinstdrivande undervisning och för ett begränsat antal personer eller i en skyddad elektronisk miljö.
Åskådliggörande av undervisning gör det möjligt att använda utdrag eller delar av verk för att stödja, berika eller komplettera undervisningsverksamheten. Om verket är väldigt litet eller kort, kan det vara motiverat att använda hela verket. För åskådliggörande av undervisning får man till exempel visa YouTube- och reklamvideor, eftersom det inte finns någon licens för visning av dessa inom undervisning. Namnet på den ursprungliga upphovspersonen och källverket ska alltid nämnas på erforderligt sätt.
Johannan yhteystiedot?
