Hur regleras AI och upphovsrätt på EU-nivå?
Det finns ett regelverk för AI och upphovsrätt, men verkställandet i praktiken och tolkningen håller fortfarande på att utvecklas. Artificiell intelligens regleras inom EU av förordning av år 2024 om artificiell intelligens och det som är centralt i förordningen för rättighetsinnehavarna är transparensskyldigheten.
Transparensskyldigheten innebär att leverantörer av AI-modeller för allmänna ändamål måste införa en policy för efterlevnad av EU:s upphovsrättsliga lagstiftning. Aktörer inom artificiell intelligens måste till exempel beakta rättighetsinnehavarnas förbud mot användning av verk i kommersiell text- och datautvinning i samband med träning av AI.
Dessutom måste AI-aktörer offentliggöra en tillräckligt detaljerad sammanfattning av det material som använts för att träna upp modellen, för att det ska kunna bedömas om aktörerna är skyldiga att söka tillstånd för användningen av verket från upphovsrättsinnehavaren.
Förordningen om artificiell intelligens kompletteras av uppförandekoden för AI för allmänna ändamål och kommissionens riktlinjer. De konkretiserar hur AI-aktörer kan uppfylla sina skyldigheter i fråga om upphovsrätt och transparens: till exempel offentliggöra sina upphovsrättsprinciper, identifiera förbehållande av rätterna samt informera om utvinningsverktyg och källor till material.
Förordningen om artificiell intelligens innehåller även en förpliktelse att ange vissa innehåll som har genererats eller manipulerats med AI. Syftet med förpliktelsen är att främja identifierbarheten av innehållets ursprung och förhindra vilseledning.
Hur bör lagstiftningen på EU-nivå utvecklas?
Ett regelverk för AI och upphovsrätt har bildats, men verkställandet av bestämmelserna måste stärkas. Enligt vår uppfattning har den ökande användningen av generativ AI lyft fram de praktiska utmaningarna med EU:s upphovsrättslagstiftning i den digitala miljön. Det är fortfarande svårt för rättsinnehavarna att få information om hur deras verk används, att övervaka sina rättigheter och att förhandla om tillstånd och ersättningar.
Regleringen bör stödja en välfungerande licensmarknad där man kan komma överens om användningen av verk och betala en vederbörlig ersättning. EU bör främja kollektiva tillståndslösningar för massanvändning av skyddat innehåll , det vill säga situationer där ett stort antal verk används eller där det finns många användare av verken. Detta skulle öka rättssäkerheten både för rättsinnehavarna och för företag som tar fram AI samt möjliggöra ansvarsfullt utnyttjande av innehåll med hög kvalitet vid utvecklingen av AI.
Även Europaparlamentet har betonat att utvecklingen av AI måste bygga på respekt för upphovsrätten, transparens och möjligheten att komma överens med rättsinnehavarna om användningen av innehåll.
Vilka frågor kan beslutas på nationell nivå?
På nationell nivå bör lagen kompletteras med en bestämmelse om avtalslicenser som omfattar användningen av verk vid utveckling av AI. Med hjälp av en avtalslicens kan en upphovsrättsorganisation som godkänts av utbildnings- och kulturministeriet bevilja tillstånd för användning av verk också på andra upphovspersoners vägnar än de som organisationen representerar. Detta gör det lättare att söka tillstånd på ett centraliserat sätt.
Även om många AI-modeller har utvecklats i globala företag, tränas modellerna vidare även på lokal nivå, och då spelar nationell lagstiftning en viktig roll. En avtalslicens skulle underlätta utvecklingen av AI med hjälp av högkvalitativa finska verk, samtidigt som upphovsrätten respekteras.
Till exempel i våra jämförelseländer Norge och Nederländerna har beslut fattats att utveckla en egen nationell språkmodell, som har tränats ansvarsfullt på material av hög kvalitet. Detta innebär att språkmodellen tränas på mångsidigt, upphovsrättsskyddat innehåll, att upphovsrättsinnehavarnas tillstånd har erhållits för användningen av materialet och att ersättning betalas för användningen av materialet.