I regeringens budgetförslag för år 2027 har man ställt upp mål för att stärka tillväxten inom kulturen och de kreativa branscherna, främja tillgången till kulturarvet samt utveckla inkomstmöjligheterna genom kreativt arbete. Den kreativa sektorn kan dock inte växa utan tillräckliga incitament, upphovsrättsersättningar och ett välfungerande upphovsrättssystem.
Vi lyfte särskilt fram följande frågor gällande statsbudgeten:
Utbildningsstyrelsens anslag har inte hållit jämna steg med utvecklingen av användningen av verk inom undervisningen och den statliga förvaltningen
Utbildningsstyrelsen anskaffar årligen, med hjälp av de anslag som beviljats, centralt licenser för kopiering av innehåll inom den statliga förvaltningen och utbildningen, från småbarnspedagogiken till andra stadiet och grundläggande konstundervisning. Anslaget är för närvarande otillräckligt.
Anslagets nivå har inte höjts på över ett decennium för att motsvara den ökade användningen av verk eller den allmänna kostnadsutvecklingen. Samtidigt har användningen av artificiell intelligens blivit en del av den statliga förvaltningen och utbildningen. I AI-verktygen matas promptar in med upphovsrättsskyddat innehåll som skapats av andra, vilket ur upphovsrättslig synvinkel utgör kopiering. En sådan användning kräver tillstånd från rättsinnehavarna och ersättning måste betalas för den.
Kompensationssystemet för privat kopiering uppfyller inte EU:s krav
Enligt en utredning av hovrättsråd Harenko, som publicerades 2025, strider den nuvarande kompensationen för privat kopiering ur statens budget mot EU-rätten och direktivet. Dessutom är det endast rättsinnehavare till musik och audiovisuella verk som får kompensation i Finland, trots att medborgarna enligt lag har rätt att kopiera även annat innehåll, såsom böcker, noter och bilder, för privat bruk.
Kompensationssystemet för privat kopiering måste förnyas utan dröjsmål. Om man gör om kompensationen så att den baserar sig på apparater eller internetuppkopplingar frigörs 5,5 miljoner euro årligen ur statens budget.
En tillräcklig kompensationsnivå måste säkerställas fram till dess att det nya systemet träder i kraft. Den nuvarande nivån på 5,5 miljoner euro motsvarar inte den skada som upphovsrättsinnehavarna drabbas av i form av förlorade försäljningsintäkter till följd av kopiering av verk.
Upphovspersonerna har rätt till ersättning för den ökade utlåningen från biblioteken
För utlåning av böcker, e-böcker och e-ljudböcker från bibliotek utbetalas en utlåningsersättning till verkens upphovspersoner och andra rättsinnehavare i enlighet med upphovsrättslagen. Biblioteksutlåningen har ökat stadigt under de senaste åren, men anslagsnivån har inte följt denna utveckling. Anslaget för utlåningsersättningar behöver därför höjas.
Tryggad inledande finansiering för kreativa branscher kan bidra till tillväxt
Finansieringen av demostöd och programmet Kehittämö, som erbjuds av AVEK som är en del av Kopiosto, behöver tryggas. I den tillväxtstrategi för den kreativa ekonomin som publicerades 2025 angavs AVEK:s DigiDemo- och CreaDemo-stöd som en praktisk åtgärd för att trygga tillväxten i den kreativa ekonomin. Med demostöd utvecklar man nya produkter, metoder, tjänster och kulturinnehåll som baserar sig på kreativ kompetens. Med hjälp av stödet kan företagen sätta igång sin produktutveckling och presentera sina demoversioner för exempelvis potentiella privata finansiärer.
Filmbranschens framtid hotas av ett svårt läge på marknaden och sparkrav som riktas mot branschen. I de flesta av våra jämförelseländer finns det nationella utvecklingsprogram för film, men i Finland saknas ett sådant. AVEK:s program Kehittämö åtgärdar denna situation och fostrar framtidens inhemska filmskapare samt stärker den inhemska filmens kvalitet och exportpotential.
Tillgången till det digitala kulturarvet måste främjas med respekt för upphovsrätten
Upphovspersoner och andra rättsinnehavare har en lagstadgad rätt till ersättning när upphovsrättsskyddade, digitaliserade material görs allmänt tillgängliga på internet. För närvarande är anslagen till kulturarvsinstitutionerna otillräckliga för att trygga upphovsrättsersättningarna.
En välfungerande infrastruktur för upphovsrätt möjliggör licensiering
Tillförlitlig information om upphovspersoner och rättighetshantering är en central del av ett välfungerande upphovsrättssystem, och dess betydelse framhävs särskilt i den digitala miljön och i den artificiella intelligensens era. För närvarande finns det ingen gemensam infrastruktur som skulle göra det enkelt att identifiera vem som kan bevilja tillstånd för användning av upphovsrättsskyddat material, på vilka villkor användning är tillåten eller om rättshavaren har förbehållit sig rätten till en viss användning. Det är därför viktigt att tilldela utbildnings- och kulturministeriet tillräckliga anslag för förvaltningen av upphovsrättsinformation och utvecklingen av upphovsrättsinfrastrukturen.
Satsningar på kultur stärker tillväxten och krisberedskapen
Kulturen och de kreativa branscherna har en betydande tillväxtpotential, som fortfarande utnyttjas ganska lite. Kulturens andel av statsbudgeten uppgår till 0,6 procent, vilket är betydligt mindre än i de övriga nordiska länderna. Tillväxt inom kultursektorn stärker ekonomin, välfärden och samhällets krisberedskap. Finansieringen av kulturen måste därför gradvis utökas mot en nivå på en procent.
