En färsk utredning ”Generative AI, education and copyright – A Nordic joint survey” visar att i genomsnitt 62 procent av de finländska lärarna från förskolor till högskolor känner till AI-verktyg i åtminstone någon grad. Ju högre utbildningsnivå man övergår till, desto bättre känner man till AI.
”I Finland finns det skäl att vakna upp till den ökande användningen av AI i undervisningen och se till att upphovsrätten förverkligas också under AI-epoken. Detta är ett viktigt budskap både till beslutsfattare och till utbildningsanordnare. Utredningen visar att vi står inför en ny undervisningsepok i Norden,” konstaterar direktör Kirsi Salmela, som ansvarar för Kopiostos juridiska och forskningsmässiga frågor.
För närvarande använder cirka 8 procent av de finländska lärarna dagligen eller några gånger i veckan AI-verktyg för att producera olika slags innehåll, såsom text eller bilder, för undervisningen. Å andra sidan har en stor del av lärarna, cirka 42 procent, aldrig använt AI-verktyg för att producera sådant innehåll.
För produktion av videor och musik använder 6 procent av de finländska lärarna AI minst några gånger i månaden. I de övriga nordiska länderna är motsvarande siffra hälften mindre.
I de öppna svaren framkom det att AI skulle kunna användas i större utsträckning, men de etiska aspekterna och klimatpåverkan av AI är oroväckande.
Ändå tror majoriteten, det vill säga cirka 58 procent, av de finländska lärarna att de kommer att använda AI i större utsträckning om ett år än för närvarande. Endast en marginell andel, det vill säga cirka 2 procent av respondenterna, tror att de kommer att använda AI-verktyg mindre i framtiden.
En tredjedel av lärarna tror att AI kommer att ersätta traditionella läromedel
Av de finländska lärarna tror 30 procent att minst hälften av det bekostade undervisningsmaterialet i framtiden kommer att ersättas med material som produceras med AI. I de övriga nordiska länderna anser lärarna det något mer sannolikt. Endast en mycket liten del av respondenterna tror dock att det material som bekostas helt och hållet skulle ersättas med material som produceras med AI.
Rapporten lyfter fram ett fenomen där publicerade undervisningsmaterial matas in i AI-verktyg. Enligt utredningen hade 15–33 procent av de finländska lärarna, beroende på skolnivå, laddat upp material som andra hade skapat under den senaste månaden till ett AI-verktyg. Ungefär hälften av respondenterna hade aldrig matat in publicerat material i AI-verktyg.
Lärarna i Finland anser till största delen att professionella inom den kreativa branschen borde få ersättning för användningen av deras verk för att träna AI. Ungefär 68 procent av de finländska lärarna svarade så, medan 61 procent av lärarna i de övriga nordiska länderna var av samma åsikt. Endast cirka 9 procent av de finländska lärarna ansåg att ersättning inte borde betalas till upphovspersoner inom den kreativa branschen.
Många lärare är skeptiska till AI:s inverkan på eleverna
I Finland bedömer lärarna att elevernas användning av AI är något lägre än i Norge och Danmark. Mer än hälften av de finländska grundskolelärarna, 53 procent, uppskattar att inga elever regelbundet använder AI i inlärningssyfte. I Norge är motsvarande siffra 41 procent. I utbildningen på andra stadiet minskar skillnaden, men i Finland uppskattades eleverna ändå använda AI mindre än i de övriga nordiska länderna.
Av de finländska lärarna tror upp till 43 procent att AI kommer att påverka elevers och studerandes utbildning negativt i framtiden. Knappt 18 procent tror att effekterna kommer att vara positiva. Mindre än en tredjedel anser att påverkan är neutral.
Utredningen genomfördes i mars 2025. Enkäten skickades ut till lärare i Finland, Sverige, Norge och Danmark. Det totala antalet respondenter i Finland var 517 och i de övriga nordiska länderna 2 023. Svaren är viktade per land för att återspegla befolkningen i dessa länder. Utredningen genomfördes av Kantar och datainsamlingen i Finland genomfördes av Norstat.