Den kreativa branschen har en stor ekonomisk och samhällelig betydelse i Finland: den kreativa branschen omsätter cirka 16,7 miljarder euro och sysselsätter cirka 130 000 personer. Inom branschen finns många möjligheter och en stor potential som bör utnyttjas när man strävar efter att stabilisera Finlands ekonomi och vända den mot tillväxt.
Bland höstens politiska åtgärder som är positiva för den kreativa branschen finns beslutet att införa en betalningsskyldighet för strömningstjänster och slopandet av nedskärningarna inom filmbranschen.
Genom att nedskärningarna på 7,8 miljoner euro slopas kan produktionsförutsättningarna för inhemska filmer och audiovisuella innehåll upprätthållas. I förslaget till tilläggsbudget i november bör inga nedskärningar riktas heller till andra budgetmoment för kultur och konst. I stället kunde behövliga besparingar uppnås genom att ännu under denna regeringsperiod genomföra en reform av kompensationssystemet för privat kopiering så att det blir marknadsbaserat.
Införandet av den betalningsskyldighet som AVMS-direktivet möjliggör i den nationella lagstiftningen under denna regeringsperiod bidrar till tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen inom branschen. Införandet av betalningsskyldigheten kan ge av-branschen cirka 15–25 miljoner euro i nya medel eller nyinvesteringar.
Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga. För att målen i den kulturpolitiska redogörelsen och tillväxtstrategin för kreativ ekonomi ska nås krävs det både lagstiftningsreformer och ekonomiska satsningar.
Reformer som stöder den kreativa branschens tillväxt måste beaktas i budgeten
I vårt utlåtande till riksdagens finansutskotts kultur- och vetenskapsdelegation lyfte vi fram sju centrala frågor som det är skäl att beakta i nästa års statsbudget:
- Den kreativa branschen behöver tillväxt – inte nedskärningar. De senaste årens nedskärningar och momshöjningar har försämrat den kreativa branschens verksamhetsförutsättningar. Nedskärningarna står i strid med målen i Tillväxtstrategin för kreativ ekonomi, som regeringen publicerade sommaren 2025. Ytterligare nedskärningar ska inte göras om man vill öka den kreativa branschens export och kännedomen om branschen.
- Tillväxt inom den kreativa branschen kräver reformer. De mål som anges i den kulturpolitiska redogörelsen och tillväxtstrategin för kreativ ekonomi för att öka tillväxten och verksamhetsförutsättningarna inom branschen kräver reformer och resurser för att genomföras. Alla satsningar är inte ekonomiska, utan tillväxten kan också stödjas genom lagstiftningsinitiativ – genomförandet av AVMS-direktivets betalningsskyldighet är ett bra exempel på detta. Ännu under denna regeringsperiod bör man främja en modernisering av upphovsrättslagen, som är viktig för den kreativa branschen, och en revidering av avtalslicenssystemet som stöder den kollektiva förvaltningen av verk.
- En revidering av kompensationssystemet för privat kopiering måste inledas snarast. Staten skulle spara 5,5 miljoner euro per år genom att i enlighet med EU-lagstiftningen ändra systemet till ett lagringsavgiftsbaserat system, där kompensationsavgiften tas ut i försäljningspriset för anordningar eller i samband med nätuppkopplingsavgiften. Kompensation för privat kopiering bör betalas inte bara för användning av musik och audiovisuella verk, utan även för kopiering av litterära och bildkonstnärliga verk för privat bruk. Detta bör beaktas i det nya systemet, vilket förutsätts i hovrättsrådet Kristiina Harenkos utredning (på finska).
- Ersättningarna enligt upphovsrättslagen måste höjas till en adekvat nivå. Utbildningsstyrelsen behöver tillräckliga anslag för att skaffa behövliga upphovsrättslicenser för läroanstalterna, småbarnspedagogiken och statsförvaltningen. Anslagen för licenser har inte följt med tiden, och i åratal har upphovspersoner och rättsinnehavare inte fått den tillräckliga ersättning de har rätt till för användningen av deras verk. Den ökade användningen av AI inom läroanstalter och statsförvaltningen förutsätter ett större anslag, eftersom det krävs upphovsrättslicens för att mata in upphovsrättsskyddat material i AI.
- Anslaget för utlåningsersättning måste höjas. År 2024 nådde utlåningen på bibliotek den högsta nivån på 19 år. Framför allt ökade utlåningen av barn- och ungdomslitteratur. Utlåningsersättningarna är en viktig inkomstkälla för upphovspersoner till litterära och bildkonstnärliga verk. På grund av den ökade utlåningen har ersättningarna under den senaste tiden i själva verket sjunkit, eftersom anslaget inte har ökat i proportion till den betydligt ökade utlåningen.
- Upphovsrättsersättningarna måste få resurser i samband med digitaliseringen. Kulturarvsinstitutionerna har fått i uppdrag att göra tjänster och material digitalt tillgängliga. Detta förutsätter avtal om upphovsrätt och betalning av ersättningar till rättsinnehavarna till de verk som digitaliseras. Upphovsrättsersättningarna måste därför beaktas i storleken på och användningssyftet för de anslag som tilldelas kulturarvsinstitutionerna.
- Förutsättningarna för konstnärligt och kreativt arbete måste förbättras. Den tekniska infrastrukturen för att hantera upphovsrättsdata är ytterst viktig i den digitala miljön och under AI-eran. Undervisnings- och kulturministeriet bör tilldelas tillräckliga resurser för att utveckla upphovsrättssystemet och -infrastrukturen.