I Finland har varje medborgares rätt att ta del av kultur underlättats genom att tillåta nedladdning och kopiering av verk för personligt bruk. Detta är möjligt eftersom den kreativa branschen kompenseras för förlusten av försäljningsintäkter. Finlands nuvarande modell, där kompensationen betalas ur statsbudgeten, har dock nått vägs ände. Modellen inbegriper juridiska problem vars konsekvenser för den kreativa branschen är oskäliga.
Upphovspersoner till text och bildverk, vars arbeten kopieras i stor utsträckning – enligt en färsk utredning upp till 600 miljoner sidor per år (på finska) – blir fortfarande helt utan kompensation. Det är inte bara orättvist, utan strider också mot EU-rätten.
Den nuvarande kompensationsavgiften som betalas ur statsbudgeten bryter mot EU-reglerna också i två andra avseenden: För det första måste även företag i form av skatt betala kompensation, som endast borde betalas av medborgarna som kopierar verken. För det andra är kompensationsnivån ohållbart låg, endast 5,5 miljoner euro, eller cirka 1 euro per invånare och år. I Finland uppskattas skadan som orsakas av privatkopiering uppgå till cirka 46 miljoner euro (på finska) enbart i fråga om kopiering av musik och av-verk.
Övergång till ett enhetsbaserat system skulle ge besparingar
Det skulle vara lätt att lösa problemen med kompensationssystemet. I fjol utarbetade hovrättsrådet Kristiina Harenko en opartisk utredning (på finska) för undervisnings- och kulturministeriet och den visade tydligt att ett enhetsbaserat kompensationssystem som är frikopplat från statsbudgeten skulle eliminera de ovan nämnda problemen. Framöver skulle tillverkare och importörer betala kompensationen och avgiften per enhet skulle vara måttlig, 5–20 euro. Besparingarna i de offentliga finanserna, cirka 22 miljoner euro per valperiod, är betydande.
Reformbehovet kom fram under regeringsperioden, då man vid ramförhandlingarna våren 2024 beslutade att halvera kompensationsnivån. Många andra oväntade situationer som har uppstått under valperioden har korrigerats genom politiska beslut, och det kan man göra också nu. Införandet av det nya systemet kräver inte ens någon större ansträngning. Ändringarna som behövs i upphovsrättslagen är tydliga och med en snabb beredning av lagändringen kunde det reviderade systemet träda i kraft redan i början av 2027.
Om reformen försenas måste kompensationen höjas
I Harenkos utredning uppskattades att en skälig kompensation för privatkopiering skulle vara 14 miljoner euro, dvs. 8,5 miljoner euro mer än för närvarande. Nuläget är därför ohållbart såväl för den kreativa branschen som för beslutsfattarna. Om reformen av systemet fördröjs ytterligare borde kompensationsbeloppet ökas betydligt i den plan för de offentliga finanserna som färdigställs under våren.
Upphovspersonerna inom den kreativa branschen och hela kultursektorn väntar på reformen. Ändringen skulle säkra utkomsten för upphovspersonerna som drabbas av de osäkra tiderna och samtidigt stärka framtidsutsikterna för den inhemska kulturen – utan att alls belasta statsbudgeten.
Nu har regeringen en chans att visa att finländsk kultur och rättvisa är gemensamma värden för oss. Låt oss uppdatera kompensationssystemet så att den kreativa branschen kan blomstra även i framtiden.
Valtteri Niiranen
Verkställande direktör, Kopiosto
Foto: Juha Valkeajoki
