Vid sitt plenum måndagen den 27 februari godkände riksdagen ändringarna av upphovsrättslagen. Republikens president ska ännu stadfästa lagen. Den delvis förnyade upphovsrättslagen beaktar nu på ett mer balanserat sätt förmånerna och rättigheterna för såväl verkens upphovsmän som deras användare.
”En fungerande upphovsrättslag skapar förutsättningar för den kreativa branschens framgång. Inom branschen har man arbetat länge för denna viktiga lagändring. Det är fint att lagen äntligen nådde i mål”, säger Kopiostos verkställande direktör Valtteri Niiranen.
Bakgrunden till delreformen av upphovsrättslagen är EU:s upphovsrättsdirektiv och direktivet om onlinesändningar, vilka nu införlivas i den finska lagstiftningen. Direktiven har som mål att förbättra ställningen för upphovsmännen inom den kreativa branschen, att uppdatera lagstiftningen så att den motsvarar kraven i det moderna, digitala samhället och att harmonisera lagarna mellan EU-länderna.
Uppdateringen av lagen har varit en lång process. Utarbetandet av direktiven inleddes i Bryssel redan år 2015, och beredningsarbetet präglades av kraftig lobbning från olika parter. Beredningen av den inhemska lagen inleddes 2019. Efter många höranden och en grundlig remissbehandling lämnades regeringens proposition till riksdagen precis före påsk i fjol och en kompletterande proposition lämnades i december.
”Arbetet slutar ändå inte med införandet av dessa ändringar som följer av EU-direktiven. Under nästa regeringsperiod måste upphovsrättslagen ännu förnyas med beaktande av nationella behov”, säger Niiranen.
Nedan går vi igenom de ändringar i den nya upphovsrättslagen som är viktigast för upphovsmän inom den kreativa branschen.
Vidaresändningen av inhemska tv-kanaler förtydligas
För upphovsmän till audiovisuella verk är det viktigt att notera att den uppdaterade upphovsrättslagen förtydligar vidaresändningen av inhemska tv-kanaler. Med vidaresändning avses situationer där någon annan än det ursprungliga sändningsbolaget delar den ursprungliga tv-sändningen samtidigt och i oförändrad form i till exempel kabel-tv-nätet.
Vidaresändning omfattas av upphovsrätten, vilket betyder att man i regel behöver tillstånd för den av tv-programmens upphovsmän. Upphovsmännen har även rätt att få upphovsrättsersättningar för vidaresändning av sina verk. Ersättningarna ackumuleras enligt användningen av verken, det vill säga om ett tv-program vidaresänds också efter många år får upphovsmannen den andel som hen har rätt till.
På teknisk nivå godkändes en förtydligande skrivning som motsvarar EU:s onlinesändningsdirektiv i upphovsrättslagens avtalslicensparagraf som gäller vidaresändning. Enligt direktivet har det sätt på vilket den part som genomför vidaresändningen, det vill säga kabeloperatören, får de programbärande signalerna av sändarföretaget, det vill säga tv-bolaget, ingen betydelse för den upphovsrättsliga bedömningen av verksamheten.
Denna precisering är bra och mycket välkommen. Den innebär att man inte kan hänvisa till sättet att ta emot signalen när man bedömer huruvida kabeloperatörens verksamhet är sådan vidaresändning som skyddas av upphovsrätten.
Förutom användning av verk enligt upphovsrättslicenserna tillåts även YouTube i undervisningen
Den uppdaterade upphovsrättslagen underlättar användningen av verk i undervisningen. Om tillstånd för att använda ett verk inte är tillgängligt kan verket framöver användas för att åskådliggöra undervisningen med stöd av den nya inskränkningsbestämmelsen.
I första hand får verk fortfarande användas i enlighet med upphovsrättslicenserna som skaffats för läroanstalterna. Med stöd av den nya inskränkningsbestämmelsen kan läraren dock i undervisningen använda även verk för vilka användningstillstånd inte kan förvärvas enkelt eller över huvudtaget. Sådana verk är exempelvis YouTube- och reklamvideor, vilka nu får visas för att åskådliggöra undervisningen.
För undervisning finns flera olika användningstillstånd som möjliggör kopiering och användning av verk i undervisningen för mer omfattande ändamål än åskådliggörande. Sådana tillstånd är exempelvis Kopiostos kopieringslicens och användningstillståndet för tv-program.
Avtal om användning av webbinnehåll måste göras med tidningsförläggare
Till upphovsrättslagen fogades en ny närstående rättighet som gäller förläggare av presspublikationer. Därigenom har tidningsförläggare uteslutande rätt att bestämma om framställning av exemplar av sin publikation eller av delar av den och om överföring av dem till allmänheten i förtjänstsyfte.
Den nya närstående rättigheten förbättrar tidningsförläggares skydd när nyheter utnyttjas exempelvis i mediebevakningstjänster och nyhetsaggregatorer. För dessa tjänster är användningen av tidningarnas innehåll en betydande inkomstkälla och en del av deras affärsverksamhetsmodell. Upphovsmannen till ett verk som ingår i en presspublikation, såsom en journalist eller fotograf, har också rätt till en lämplig andel av de intäkter som tidningsförläggaren får med stöd av sin nya uteslutande rätt.
Den nya närstående rättigheten begränsar inte privat användning och den tillämpas inte heller på delning av nyheter genom länkning. Enskilda ord eller mycket korta utdrag lämnas också utanför den uteslutande rätten. Rubrikerna för tidningsartiklar anses dock, oberoende av längden, vara viktiga och kommersiellt betydelsefulla element i presspublikationer.
Tidningsförläggares närstående rättighet gäller tills två år har förflutit från utgången av det år då presspublikationen publicerades.
Jättarna inom sociala medier får ansvar för att skaffa de tillstånd som behövs för att sprida verk på deras plattformar
Många tjänster inom sociala medier, såsom YouTube, Facebook och Instagram, måste framöver skaffa tillstånd när privatpersoner använder tjänsterna för att dela upphovsrättsskyddat innehåll som skapats av andra.
Skyldigheten att skaffa tillstånd gäller situationer där innehåll delas i icke-kommersiellt syfte och på andra sätt än genom länkning. Innehållen som delas kan vara exempelvis fotografier, tidningsartiklar, dikter, bildkonstverk, sångtexter och noter som skapats av andra.
Om tjänsten i fråga inte har skaffat de tillstånd som behövs ska den förhindra att verket görs tillgängligt efter att ha fått en tillräckligt motiverad begäran.
Ändringen förbättrar utkomstmöjligheterna för upphovsmän inom den kreativa branschen. Därtill tryggar den även medborgarnas ställning, eftersom det är tjänsteleverantören som ansvarar för att skaffa tillstånd att använda verken. Ändringen hindrar inte heller användningen av verk med stöd av inskränkningsbestämmelserna, exempelvis citaträtten eller parodiundantaget.
Verk får användas för text- och datautvinning
Till upphovsrättslagen fogades en ny bestämmelse enligt vilken verk får användas för text- och datautvinning. För utvinning får användas endast sådana verk som är lagligt tillgängliga, dvs. som exempelvis är lagligt och öppet tillgängliga på nätet.
Begränsningen är dock inte absolut, utan verkets upphovsman eller förläggare kan välja att förbehålla sig rätten att använda verket för text- och datautvinning. Förbehållandet av en sådan rättighet kan göras till exempel i verkets användningsvillkor. Användning av verk för textutvinning i vetenskaplig forskning får dock inte hindras eller begränsas genom avtal.
Det bör noteras att framställda exemplar av verk får bevaras endast för text- och datautvinning och de får inte exempelvis göras tillgängliga för allmänheten. Forskningsorganisationer och kulturarvsinrättningar får dock bevara exemplar av verk för vetenskaplig forskning och för senare verifiering av forskningsresultat.
Ny möjlighet för bibliotek, arkiv och museer att använda verk som inte längre omfattas av kommersiell distribution
Till upphovsrättslagen fogades en ny avtalslicensbestämmelse som gör det lättare för arkiv, museer och bibliotek att använda verk som inte längre omfattas av kommersiell distribution.
Kulturarvsinrättningar kan avtala om användningen av sådana verk med en upphovsrättsorganisation som företräder upphovsmännen och förläggarna. Om det inte finns en organisation som företräder upphovsmännen och förläggarna för någon viss typ av verk kan verket användas med stöd av den nya inskränkningsbestämmelsen i lagen.
Kulturarvsinrättningarna får inte använda verken i vinstsyfte. Upphovsmannen kan välja att förbjuda användningen av verket med stöd av avtalslicens eller inskränkningsbestämmelsen.
Nu tillåts användning av verk också för karikatyr eller pastisch
Det nya parodiundantaget i upphovsrättslagen gör det möjligt att använda ett publicerat verk förutom för parodi även i karikatyr- och pastischsyfte.
Bakgrunden till detta är tanken om att skydda yttrandefriheten och kreativiteten i den digitala eran. Användningen av verk i parodisyfte har varit möjligt även tidigare med stöd av bestämmelsen om fri anslutning.
Utvidgade rättigheter för konstnärer som uppträder på en bildupptagning
Omfattningen av utövande konstnärers rättigheter har tidigare varierat beroende på om konstnärerna uppträder på ljud- eller bildupptagningar. Till exempel har skådespelare som uppträder på en bildupptagning haft mer begränsade rättigheter än musiker och sångare som uppträder på en ljudupptagning.
I och med ändringarna i upphovsrättslagen har konstnärer som uppträder på en bildupptagning samma rättigheter som de som uppträder på en ljudupptagning.
Bättre ställning för upphovsmannen vid överlåtelse av rättigheter
Upphovsmannens fick en starkare ställning vid förhandlingar och avtal. Till upphovsrättslagen fogades en ny bestämmelse, enligt vilken upphovsmannen i samband med överlåtelse av ensamrätt eller användningsrätt har rätt till en lämplig och proportionell ersättning.
Den ursprungliga upphovsmannen har också rätt att av användaren av verket få en regelbunden redogörelse för hur verket utnyttjas. Redogörelsen ska ges om den som utnyttjar verket har erhållit inkomster från användningen av verket och om ersättningen som betalas till upphovsmannen beror på omfattningen av verkets användning.
Samtidigt förbättrades även upphovsmannens rätt att återkalla överlåtelsen av en rättighet. Om mottagaren av överlåtelsen inte har utnyttjat verket inom en skälig tid och verket trots upphovsmannens yrkande inte har utnyttjats inom sex månader har upphovsmannen rätt att återkalla överlåtelsen av rättigheter. Till följd av återkallelsen av rättigheterna är upphovsmannen dock inte skyldig att återbetala sitt arvode.