Då och då har slumpen haft ett finger med i spelet när den unga kvinnan sökt sin egen väg. År 2001 stegade den tjugoåriga Sonja Kailassaari av nyfikenhet in på provfilmningarna för magasinprogrammet Sessions på dåvarande Subtv.
Kailassaari blev programledare för programmet, som handlade om pop- och rockmusik samt film, och nu har hon i 20 år redan arbetat som journalist och programledare i olika former.
”Jag sökte mig aldrig till branschen eller tänkte att det skulle vara något för mig. Jag har inte heller gått några egentliga journalistutbildningar, utan har bara lärt mig genom att göra”, säger Kailassaari och skrattar.
Kailassaaris karriär började på en kommersiell tv-kanal, men senare kom hon till Rundradion. Hon gjorde bland annat reseprogrammen På luffen: Norden och På luffen: Afrika samt i flera år morgonprogrammet Min Morgon.
Nu har hon lett det tvåspråkiga diskussionsprogrammet Efter Nio i åtta år redan.
”Jag är mycket nyfiken och social, vilket är ganska bra i rollen som programledare och journalist. Det finns en del likheter mellan mitt arbete och mina drömyrken från barndomen, psykolog och präst, eftersom man i dem alla behöver vara en bra lyssnare.”
Med passion för att förmedla verkliga berättelser och korrekt information till publiken
Som journalist och programledare vill Kailassaari förmedla berättelser och information till publiken samt dela världen med andra på ett så autentiskt sätt som möjligt. Från andra sidan tv-rutan har hon möjlighet att upplysa publiken om intressanta och aktuella teman.
”Jag njuter av att få kika in i någons liv eller fördjupa mig i olika fenomen. I början av min karriär kanske jag ännu inte förstod hur stor passionen för det här arbetet skulle kunna bli.”
Arbetets meningsfullhet blir som allra tydligast när till exempel en intervju ger en tittare stöd eller hen får hjälp med sina problem. Varje kommentar är betydelsefull.
”En fredagskväll fick jag en gång ett samtal från ett okänt nummer. Personen frågade om en intervju jag gjort med två terapeuter, som erbjuder terapi för pedofiler. Samtalet var mycket sakligt, och hen var intresserad av att få hjälp.”
Kailassaari är också van att ge av sig själv. I exempelvis Efter Nio utmanar hon sig själv med alla möjliga slags experiment tillsammans med sitt programledarpar Janne Grönroos. De har bland annat prövat på mindfulness i åtta veckor och utmanat sig att äta veganskt.
”När man själv agerar exempel öppnar sig världen på ett nytt sätt och man lär sig hela tiden mer om sig själv. Nu förstår jag ännu bättre hur det är att till exempel vara vegan. På samma sätt upplever tittarna att det är intressant att kunna reflektera över sig själva och sitt liv genom programmet.”
En journalist som går under ytan i sitt diskussionsprogram
Efter Nio består av en timme långa avsnitt och är enligt Kailassaari ett program som påminner om livet där man behandlar aktuella teman ur intressanta intervjuobjekts perspektiv. I teamet på fem personer ingår förutom Kailassaari och Grönroos även en producent och två redaktionella medarbetare.
Det som gör arbetet inspirerande är att Kailassaari har möjlighet att bygga upp programmet från idéstadiet ända till inspelningen av avsnitten. Hon sätter sig in i innehållen redan i planeringsstadiet, vilket gör att de i intervjuerna kan fördjupa sig ordentligt i ämnena.
”En fördel med att produktionen är liten är att vi jämlikt föreslår intervjuteman, bokar gäster, skriver manuskript för programmet, gör efterforskningar och uppdaterar sociala medier. Dessutom spelar vi tillsammans med Janne in inslag utanför studion”, förklarar Kailassaari.
Kailassaari håller ögon och öron öppna för nya idéer varje dag, året om. Istället för att bara googla och stirra på en skärm inom fyra väggar vill hon vara öppen för genuina upplevelser. Därför pratar hon med människor, bläddrar i tidningar och böcker på centrumbiblioteket Ode, går på utställningar och bio samt är aktiv på sociala medier.
Det förtjänstfulla och ihärdiga arbetet med diskussionsprogrammet har uppmärksammats. Efter Nio, som visas på Yle Fem, var nominerat till en Gyllene Venla i kategorin Årets diskussionsprogram 2022.
”Det känns som en fantastiskt fin hedersbetygelse för hela teamet när ett program på en liten kanal lyfts fram på det här sättet. Nomineringen i sig betyder lika mycket som en vinst.”
Unika erfarenheter av allt från statliga evenemang till dansens virvlar
Ett programledarjobb säger Kailassaari att hon alltid kommer att minnas: När Finland fyllde hundra år ledde hon ett evenemang vid Sibeliusmonumentet, där alla kungligheter och statsöverhuvud i de nordiska länderna deltog.
Kailassaari fick i uppgift att leda det prestigefyllda evenemanget på tre språk: finska, svenska och engelska. Den speciella uppgiften gav henne även en inbjudan till självständighetsbalen på presidentens slott 2017.
”Det var på något sätt magiskt att uppleva hur alla de nordiska länderna förenades för en stund. Samma dag fick vi också uppleva alla fyra årstiderna: det snöade och regnade, solen sken och det var mulet”, minns Kailassaari.
År 2022 hoppade Kailassaari över till underhållningens värld, när hon deltog i programmet Dansar med stjärnor på MTV3. Upplevelsen var givande och inspirerande ur framför allt ett yrkesmässigt perspektiv, eftersom Kailassaari fick möjlighet att se hur en av Finlands största tv-produktioner kommer till.
”Även om det var förvirrande att kliva in i rollen som deltagare, var programmet ett av mitt livs bästa upplevelser. Dans och rörelse har alltid legat mig varmt om hjärtat. Visserligen bjöd den intensiva produktionen på utmaningar, eftersom Efter Nio visades samtidigt.”
Upphovsrättigheterna garanterar att kreativt arbete inte är fritt tillgängligt för alla
Enligt Kailassaari är upphovsrättigheterna viktiga, men hon anser att de i den vanliga journalistens arbete inte alltid är så synliga. Vanligtvis har Kailassaari varit en del av produktioner med många inblandade och som produktionsbolaget eller tv-kanalen äger rättigheterna till.
”Självklart är upphovsrättigheterna viktiga för att egna verk inte ska vara alldeles fritt tillgängliga. Det är bra att det inte är någon vilda västern, utan att man frågar upphovsmannen om tillstånd”, anser Kailassaari.
I Efter Nio kommer upphovsrättigheterna fram i form av till exempel hurdana tv-klipp eller musikvideor som det är möjligt att visa i programmet.
Man borde våga ge tv-journalister och -program tid att utvecklas.
Under de senaste fem åren, så länge som Yle Fem har omfattats av ersättningarna, har Kailassaari fått ersättningar från Kopiosto. Kopiosto betalar ut ersättningar för efteranvändning av tv- och radioprogram, såsom inspelning av dem i hem och på läroanstalter, till upphovsmän och artister.
”Det är fint att ett sådant system har skapats för upphovsmän. Det ger ett litet ekonomiskt tillskott varje år. Löneskillnaderna är ju de facto ganska stora mellan den kommersiella sidan och Yle.”
Kailassaari har också en gång beviljats ett stipendium för yrkesmässig utveckling. Med hjälp av stipendiet kunde hon åka till Danmark på en sex veckor lång journalistkurs, som med tanke på hennes karriär var en unik upplevelse. Till exempel de stipendier som stiftelsen för främjande av journalistisk kultur, Jokes, delar ut till journalister finansieras i huvudsak med hjälp av de upphovsrättsersättningar som Kopiosto samlar in.
Ett högkvalitativt tv-utbud behöver mångsidigt innehåll även framöver
I dag lockar streamingtjänster, medier fulla av klickrubriker och hektiska sociala medier publiken. Kailassaari funderar på hurdan roll traditionella tv-program kommer att ha i framtiden. Hur ska ett visst program kunna behålla sin ställning i det enorma medieutbudet?
”Man borde våga ge tv-journalister och -program tid att utvecklas. Av de flesta program produceras endast en säsong innan man konstaterar att det inte blev någon framgång. Det skulle behövas en större tro på att programmen kan mogna, så att man inte skär för mycket i budgeten för dem”, anser Kailassaari.
Även om begränsade resurser ohjälpligen återspeglar sig i produktionen av tv-program, är Kailassaari tacksam över att Efter Nio som liten produktion har fått programtid år efter år.
Kailassaari framhåller i synnerhet Yles roll i vårt samhälle. Det är också uppgiften för en rundradio som är gemensam för alla att stärka demokratin och kulturen samt främja jämlikhet och samhörighet. Därför borde public service-mediebolaget lyfta fram all den brokiga mångfalden i vårt land. Med hjälp av mångsidiga program är det möjligt att informera, bilda och underhålla.
Även Finlands två nationalspråk återspeglar mångfalden. Därför är också det tvåspråkiga programmet Efter Nio ett ganska sällsynt fall i den finländska tv-branschen. För finlandssvenskan Kailassaari är det numera lika naturligt att vara programledare på finska som på svenska.
”Jag känner mig privilegierad när jag får göra ett innehållsmässigt rikt program som inte begränsas till att produceras på bara ett språk. Vi leder programmet lika mycket på svenska som på finska utan att göra något nummer av det. Vi har även finska gäster som modigt pratar svenska.”
Text: Nelli Leppänen
Bilder: Riitta Supperi