Kopiosto och Utbildningsstyrelsen kartlade hösten 2021 i vilken mån tryckta publikationer och nätmaterial kopieras och delas vid yrkesläroanstalter och vuxenutbildningscentraler. Vid yrkesläroanstalterna och vuxenutbildningscentralerna kopieras nätmaterial till en omfattning av 24 miljoner sidor och tryckta publikationer till en omfattning av 13,7 miljoner sidor.
Enligt utredningen delas största delen av materialet som lärarna kopierar till de studerande, medan den övriga personalen framför allt kopierar nätbaserade material för eget eller för kollegernas bruk.
Största delen av materialet som kopieras från nätet är digitalt: 84 procent av kopiorna är digitala och 16 procent är utskrifter. När det gäller tryckta publikationer är förhållandet mellan digitala kopior och kopior i pappersform mera jämnt. Av de tryckta publikationerna kopieras 43 procent med ljuskopiering medan 57 procent är skannade kopior.
I jämförelse med den tidigare utredningen från 2017 delar man nu oftare skannade material vid yrkesläroanstalterna än tidigare. Det här förklaras delvis med att kopieringen nu har mätts på ett annat sätt än i den förra utredningen. Den senaste kartläggningen beaktar bättre än tidigare sådana material som redan skannats tidigare men som tagits i bruk på nytt. Material som en lärare skannat tidigare kan alltså delas flera gånger till de studerande, medan material som ljuskopierats behöver kopieras på nytt varje gång.
Material delas allt oftare genom att man länkar till materialet
I förhållande till tidigare har det skett en tydlig minskning i mängden ljuskopior, utskrifter och nätmaterial som kopieras och mängden kopior som tas vid yrkesläroanstalterna har sammanlagt minskat med ungefär 39 procent sedan föregående kartläggning.
Att den totala mängden kopior minskar beror delvis på en förändring i antalet anställda och studerande. Mellan åren 2014 och 2019 har personalen vid yrkesläroanstalterna och vuxenutbildningscentralerna minskat med ungefär 20 procent och antalet studerande med cirka 5 procent.
Den minskade mängden kopior kan också förklaras med att materialen allt oftare delas med hjälp av länkar. En del av respondenterna kommenterade också att de ger sina studerande instruktioner om att använda innehåll som finns på nätet och att kopior som tas på nätbaserade material främst används som stöd för att utarbeta eget material.
I undervisningen används i hög grad digitala material som företag och organisationer producerar. Sådana är till exempel olika läromedel, anvisningar eller faktatexter. Därtill använder man också bilder för att åskådliggöra och berika det egna undervisningsmaterialet.
Det som kopieras mest i fråga om tryckta publikationer är utdrag ur läro- och faktaböcker. Karakteristiskt för yrkesläroanstalterna och vuxenutbildningscentralerna är också att man tar stora mängder kopior på anvisnings- och informationskort samt standarder som berör byggnadsbranschen. I fråga om tidningar kopieras oftast artiklar ur yrkes- och fackorganisationstidningar samt dagstidningar och tidskrifter.
Utredningen kring kopiering genomfördes hösten 2021 som en nätbaserad enkätundersökning. Enkäten hade totalt 1 067 respondenter från 64 olika utbildningsanordnares läroanstalter. I kartläggningen beaktades urvalet av läroanstalternas orter, språk och utbildningstyper så att det är statistiskt representativt. Enkäten riktade sig till både lärare och övrig personal.