Statistikcentralen föreslår att den regelbundna statistikföringen av kultur och masskommunikation läggs ned som en del av statsförvaltningens sparåtgärder. Enligt vår uppfattning skulle detta vara ett strategiskt misstag för tillväxten och sysselsättningen inom de kreativa branscherna samt ur den nationella kulturens synvinkel. Det skulle vara kortsiktigt att avskaffa statistikföringen och äventyra utvecklingen av den kulturella branschen i Finland.
Statistikcentralens statistiker över kultur och masskommunikation är centrala vid bedömningen av de ekonomiska och sysselsättande effekterna av de kreativa branscherna. De utgör en avgörande och nödvändig kunskapsbas för kulturpolitiken.
En uppenbar konflikt med målen i den kulturpolitiska redogörelsen
För närvarande publiceras kulturstatistik fyra gånger om året och beskriver produktion, utbud, ekonomi, offentligt stöd, arbetskraft, utbildning, hobbyverksamhet och konsumtion inom olika konstbranscher och kulturella branscher. Statistiken över masskommunikation beskriver å sin sida ekonomi, företagsstrukturer, innehåll, konsumtion, publik och arbetskraft i olika sektorer inom masskommunikationen.
Statistikerna används till exempel som informationskälla vid det samhälleliga beslutsfattandet och lagberedningen samt vid konsekvensbedömning av beslut. Även organisationer inom den kreativa branschen använder statistik som grund för sin egen forskning och analys.
Att upphöra med statistikföringen skulle stå i klar strid med både Petteri Orpos regeringsprogram och det utkast till kulturpolitisk redogörelse som för närvarande är på remiss. I regeringsprogrammet betonas informationsbaserat beslutsfattande och aktivt utnyttjande av samhälleliga dataresurser och forskning samt uppföljning av uppställda mål med hjälp av mätare.
Utkastet till den kulturpolitiska redogörelsen betonar en kulturpolitik som bygger på kunskap. Detta förutsätter en tillförlitlig och officiell statistikföring med ett kunskapsunderlag som man kan använda som grund för att fatta kulturpolitiska beslut. Det är också väsentligt att man kan följa upp och analysera konsekvenserna av besluten.
En åtgärd i redogörelsen är att stärka kunskapsbasen inom kulturen och förbättra dess täckning. Det skulle vara en rak motsatt åtgärd till detta mål att upphöra med statistiken.
De kreativa branscherna är en viktig arbetsgivare och en källa till ekonomisk tillväxt. Branscherna sysselsätter över 130 000 personer och av dessa arbetar 110 500 personer inom de kulturella branscherna i sitt huvudsakliga arbete. Ekonomin inom branscherna ökade med en miljard euro från 2021 till 2022 och deras andel av värdeökningen av Finlands ekonomi år 2021 var 3,1 procent.
I stället för att sluta med statistikföringen föreslår Kopiosto att man överväger att glesa ut publiceringsintervallet för statistiken, om det nuvarande publiceringsintervallet inte är möjligt av sparskäl. På så sätt kan man fortfarande följa upp och stödja den kreativa branschen och dess tillväxtpotential samt de politiska beslutens inverkan på branschen. Att sluta med kulturstatistiken skulle försätta Finland i en avvikande ställning jämfört med andra EU-länder som nästan alla har egen statistikföring av den kulturella branschen.
Läs vårt utlåtande (på finska)