AI-teknologierna utvecklas nu i snabb takt och särskilt användningen av olika applikationer som utnyttjar generativ artificiell intelligens blir allmännare. Generativ artificiell intelligens avser AI-teknologier som kan producera nytt och unikt innehåll baserat på befintliga data. Till exempel ChatGPT kan producera text som liknar naturligt språk.
Våra medlemsorganisationer räknar med att artificiell intelligens kommer att medföra stora förändringar för den kreativa branschen. Även om AI kan hjälpa upphovsmän och förläggare i deras arbete, väcker den snabba utvecklingen av tekniken också oro. Det är till exempel oklart hur upphovsrättsskyddade verk har använts för träning av artificiell intelligens.
Europeiska unionen förbereder för närvarande en reglering av artificiell intelligens. Det har föreslagits att lägga till en transparensskyldighet till den kommande förordningen: teknologiföretag skulle ha skyldighet att öppet deklarera vilket material som har använts för att träna den artificiella intelligensen. Enligt vår syn skulle transparensskyldigheten säkra möjligheterna för upphovsmän och förläggare att övervaka förverkligandet av sina rättigheter.
Vi intervjuade våra medlemsorganisationer om artificiell intelligens och de förändringar den medför för de branscher de representerar. Vi frågade också om vilken typ av spelregler som behövs för den snabbt utvecklande tekniken.
Aktörerna inom bokbranschen måste söka lösningar tillsammans
Jurist Eeva Asikainen, Finlands Författarförbund:
Det är ännu svårt att se vilka de mest betydande förändringarna artificiell intelligens kommer att orsaka inom bokbranschen är. En oro är relaterad till om de verk som produceras av artificiell intelligens på något vis kunde konkurrera med författarens arbete. Det finns redan böcker utgivna av artificiell intelligens till försäljning, åtminstone i USA, men enligt min uppfattning har de inte varit några försäljningsframgångar hittills.
En annan oro är relaterad till hur författares verk har använts för att träna den generativa artificiella intelligensen. Utgångspunkten är att det krävs tillstånd från författaren för att få använda hens verk och för att tillverka exemplar av det. Inget tillstånd har begärts för att träna den artificiella intelligensen, och författaren har inte fått ersättning för användningen.
Transparensskyldigheten som Europaparlamentet föreslog för EU:s förordning om artificiell intelligens i somras är viktig för upphovsmän. Om författaren inte ens vet om hens verk har använts för att träna den artificiella intelligensen kan hen inte försvara sina rättigheter.
Vår nationella upphovsrättslagstiftning reglerar även text- och datautvinning. Det hänvisar till automatiserad analys av digital datamassa. Generativ artificiell intelligens analyserar dock inte bara mängder av data, utan använder data för att producera något nytt. Alltså omfattar regleringen av text- och datautvinning även träning av artificiell intelligens? Enligt lagen har upphovsmannen även rätt att förbjuda användningen av sitt verk i text- och datautvinning, men hittills har det förblivit oklart hur förbudet skulle ske och vem som skulle göra det.
Även om utarbetandet av förordningen om artificiell intelligens fortfarande pågår inom EU, vore det bra även i Finland att överväga god praxis och spelregler angående artificiell intelligens.
Utvecklingen av artificiell intelligens är en gemensam fråga för hela bokbranschen och i ett bredare perspektiv för den kreativa branschen. Lagberedningen är alltid långsamt. Därför är det viktigt att förläggare och författare tillsammans funderar och diskuterar vilka möjligheter och å adra sidan hot som anknyter till artificiell intelligens och hur de vill reagera på dem. I november arrangerar vi tillsammans med förläggare ett diskussionsevenemang där dessa frågor ska tas upp. Evenemanget är en del av Författarförbundets projekt Kirjallisuus digimurroksessa (Litteratur och den digitala brytningstiden).
Moraliska upphovsrättigheter ska förverkligas inom teater- och mediebranschen
Jurist Jussi Kiiski, Fackförbundet för teater och media Finland:
För närvarande är effekterna av artificiell intelligens fortfarande obetydliga inom de branscher som Teme representerar och de varierar efter yrkesgrupp, men artificiell intelligens har utvecklats snabbt under de senaste åren och detta medför även hotbilder.
En oro är om kreativt arbete börjas producera endast med artificiell intelligens och grupper av upphovsmän lämnas helt utanför produktionskedjan. Sådana sysselsättningsrelaterade hotbilder ligger förvisso närmast dem som arbetar med texter, som manusförfattare och dramaturger, men säkerligen kan de på lång sikt även påverka andra artister, till exempel inom den audiovisuella branschen.
Regleringen av artificiell intelligens är inte bara en nationell fråga, utan en internationell och EU-rättslig fråga. Jag hoppas att regleringen blir enhetlig i EU:s medlemsländer i framtiden.
Det viktigaste är att öka transparensen av artificiell intelligens. De upphovsmän som representeras av Teme måste bättre kunna bevaka vad deras verk används till. När författarnas arbete används utan ersättning som material för artificiell intelligens är verksamheten inte på hållbar grund. Det vore bra om situationen utvecklades i den riktning där upphovsmän kunde licensiera sina verk och få ersättning för användningen av verken. Det väsentliga är förverkligandet av upphovsmäns moraliska rättigheter och möjligheten att bevaka förverkligandet av deras upphovsrätt.
Jag har också funderat på effekterna av artificiell intelligens på konst och kreativa verk på lång sikt i bredare utsträckning. Artificiell intelligens är inte kapabel till självständigt kreativt arbete, utan är alltid beroende av människor. Om allt fler verk produceras enbart med hjälp av artificiell intelligens och baserat på tidigare verk skapade med artificiell intelligens, vad händer med kvaliteten på kultur och konst i framtiden?
Alla musikskapare kan inte förhandla med stora teknologiföretag på egen hand
Kyösti Salokorpi, styrelsemedlem för Finlands Musikskapare, musikskapare och producent:
Min egen uppfattning är att i de mest generiska bakgrundsmusikformaten kan skaparnas arbete ganska enkelt ersättas med artificiell intelligens. Det kan till exempel gälla musik avsedd för avkoppling eller bakgrundsmusik till videor.
Pophits och radions topplistor är en annan sak. 120 000 nya låtar läggs till på Spotify varje dag och antalet ökar med artificiell intelligens, men toppen är riktigt smal. Jag tror inte att artificiell intelligens kommer att bli en konkurrent där. Enligt min åsikt är de låtar som skapats enbart med artificiell intelligens inte ens närapå så bra som låtarna skapade av människor just nu. I framtiden kommer artificiell intelligens snarare att fungera som ett verktyg för att göra musik.
Den mest akuta frågan är relaterad till materialen som används för att träna artificiell intelligens. Hur kommer skaparna av låtarna att kompenseras om den artificiella intelligensen tränas med hjälp av befintliga låtar? Det vore viktigt att komma överens om några regler för detta.
När en modell för artificiell intelligens en gång har tränats och den börjar producera data går det inte längre att i efterhand tyda vad den artificiella intelligensen faktiskt gör och vad den har lärt sig. På grund av detta bör transparensen i träningsdatan för AI vara ett obligatoriskt krav.
För tillfället är det bråttom att komma till rätt förhandlingsbord. Eftersom modeller för artificiell intelligens blir mer och mer omfattande och de studerar till exempel hela internets textmassa, är vikten av en enskild författares verk inte särskilt stor. Därför bör ersättningen likna kompensationen för privatkopiering.
Alla författare kan inte förhandla med stora teknologiföretag på egen hand, utan diskussionerna måste handla om breda kollektiva rättigheter. Eftersom företag som utvecklar artificiell intelligens verkar transnationellt, sker de viktigaste diskussionerna om regleringen på EU-nivån eller globalt.
Jag ser artificiell intelligens också som en möjlighet. Det kan öppna möjligheter för en större grupp människor att göra konst – för dem som inte har kunnat utbilda sig eller som inte har kunnat uttrycka sig med de medel som finns. Utvecklingen av artificiell intelligens kan inte stoppas, men man måste säkerställa att principerna förknippade med den är rättvisa.
Kommer produkter tillverkade med artificiell intelligens att bli konkurrenter till media?
Mikko Hoikka, chef för Aikakausmedia:
Det finns åtminstone två perspektiv på de förändringar som artificiell intelligens medför för förlagsbranschen. En synpunkt är relaterad till skyddet av det egna innehållet. Tidskriftsmedia befinner sig i en konkurrenssituation med internationella, betydligt större aktörer inom plattformsekonomin. Förlagsmaterial har redan använts för att träna artificiell intelligens. Oron är om applikationer med artificiell intelligens kommer att kunna skapa produkter som konkurrerar ännu starkare med media och tjuvåka genom att utnyttja verk som tidigare skapats.
Å andra sidan är förlagsbranschen också intresserad av hur artificiell intelligens kan användas som verktyg. Kan man till exempel skapa bättre innehåll eller optimera arbetsprocesser med hjälp av artificiell intelligens? Jag tror inte att till exempel journalisters eller kameramäns arbete kommer att ersättas av artificiell intelligens i stor skala. I bästa fall skulle det dock vara möjligt att gå djupare in i artikelämnena och producera bättre innehåll om några av arbetsmomenten överfördes till artificiell intelligens.
När tidningsförläggares närstående rättighet lades till upphovsrättslagen tidigare i år var den inte begränsad till innehåll som överskrider verkströskeln, utan skyddar generellt innehållet i tidningsutgivningen. På så sätt skyddas automatiskt även innehållet i en tidningspublikation som gjorts med hjälp av artificiell intelligens, vilket är en bra utgångspunkt i framtiden.
För närvarande är det största problemet med regleringen relaterat till artificiell intelligens och upphovsrätt bristen på transparens. Det är svårt för förläggare att spåra om deras publikationer har använts för att träna AI. Produkter gjorda med artificiell intelligens skiljer sig ofta så mycket från originalverken att upphovsrättsintrång inte kan upptäckas i slutprodukten. Informationen i produkterna ger dock en indikation om vilka upphovsrättsskyddade verk som har använts i att träna artificiell intelligens.
AI-förordningen som håller på att utarbetas i EU väcker vissa förhoppningar. Förordningen är inte en del av den egentliga upphovsrättslagstiftningen, och jag har hört även sådana synpunkter att upphovsrättsfrågor inte ingår i den. Men eftersom AI-applikationer utvecklas snabbt är det inte värt att vänta med att uppdatera upphovsrättsdirektivet.
Åtminstone passar transparensskyldigheten naturligt in i förordningen om artificiell intelligens. Det kan mycket väl vara en vidare skyldighet än upphovsrätten. Det finns även andra legitima intressen förknippade med transparensen av träningsdatan för artificiell intelligens, till exempel hur information som hör till människors privatliv används.
Översättning är också kunskap om kultur och samhälle
Jenni Kavén, verksamhetsledare för Finlands översättar- och tolkförbund ry:
Översättare har redan länge använt maskinöversättare som arbetsredskap, i kombination med till exempel ett översättningsminne eller ett taligenkänningsverktyg. Användningen av artificiell intelligens kan till och med påskynda de mer mekaniska arbetsmomenten och därmed översättarens arbete. En översättare eller tolk kan till exempel använda artificiell intelligens för att söka information och termer. Informationens tillförlitlighet och riktighet är dock viktiga frågor och det kan inte garanteras att de rätta språkliga motsvarigheterna eller termerna hittas med hjälp av artificiell intelligens.
Det har föreslagits att artificiell intelligens till viss del skulle kunna ersätta det arbete som utförs av översättare. Detta torde gälla texttyper som till exempel har mycket enkla upprepningar och som i teorin är lätta att automatisera. Användningen av artificiell intelligens eliminerar dock inte tankearbetet, som fortfarande ligger på författarens eller översättarens ansvar. Om produkten som gjorts med artificiell intelligens inte är av hög kvalitet, påskyndar det arbetet trots allt? Vikten av kritiskt tänkande och betydelsen av källkritik kan inte överbetonas för AI-användare.
Översättning är aldrig bara att översätta ett språk, utan också kunskap om kultur och samhälle. Översättaren kan till och med skapa nya begrepp i språket. Det är värt att överväga hur man identifierar de fel som artificiell intelligens gör, som är relaterade till bl.a. kulturbundna fenomen. Läsaren av texten kanske inte känner igen dessa, eftersom hen inte har professionell kunskap om språket och kulturen i fråga.
Texter som baserar sig på artificiell intelligens kan också påverka språkets utveckling eller vårt tänkande på lång sikt. Skulle den artificiella intelligensen ha kunnat utarbeta den värld som finns i Kersti Juvas finska översättning av Sagan om ringen , eller skapa en lika rik terminologi som Jaana Kapari-Jatta i sin finska översättning av Harry Potter? Litterära översättare skapar ständigt liknande nya världar.
Maskinöversättare undervisas med översättningar som omfattas av upphovsrätt för litterära översättare, saktextöversättare och av-översättare, och översättarna får ingen separat ersättning för detta. För tillfället är lagstiftningen ofullständig, och därför gynnas teknologiföretag på bekostnad av skaparna inom den kreativa branschen.
Upphovsmännen ska ha rätt att besluta om användningen av deras verk för att träna AI-teknologier och även få ersättning för det. Det är också väsentligt att överväga vilket slags upphovsrättsligt skydd en översättning eller en annan text gjord med hjälp av artificiell intelligens kommer att få. Lagstiftningen om artificiell intelligens kan inte komma i konflikt med lagstiftningen om upphovsrätt.
I intervjun användes även expertis från följande personer: Sirpa Alkunen, Pia von Essen, Sanna Kokkonen, Maarit Koponen och Mary Nurminen.
En journalist måste kunna bedöma tillförlitligheten hos information som produceras av artificiell intelligens
Sanna Nikula, jurist och Salla Nazarenko, expert i internationella ärenden vid Finlands Journalistförbund:
Det är svårt att uppskatta omfattningen av de förändringar som artificiell intelligens medför, men det är klart att artificiell intelligens kommer att förändra journalistyrket mycket. Artificiell intelligens används redan till exempel vid informationssökning, bearbetning av material, layout, sportresultat, högläsning av texter och förberedelser av intervjufrågor. Artificiell intelligens håller på att bli ett arbetsredskap som säkerligen kommer att forma det journalistiska arbetet lika mycket som internets och senare sociala mediers tillkomst.
I bästa fall kan artificiell intelligens påskynda rutinarbetet och lämna tid för kreativt arbete och analys. I de värsta scenarierna kommer artificiell intelligens att ”ersätta” journalisterna. Artificiell intelligens är dock inte kapabel till etiskt beslutsfattande – det plagierar och kan förstärka stereotyper. Artificiell intelligens är förvisso lämplig som en dräng, men den mänskliga intelligensen måste vara husbonden.
Inom branschen har det utförligt övervägts effekterna av artificiell intelligens på journalisters arbete och å andra sidan principerna för dess användning. Journalistens instruktioner förnyas för tillfället och frågor om artificiell intelligens undersöks också i processen.
Ur journalisternas synvinkel vore det viktigt att utvecklarna av artificiell intelligens åläggs att berätta vilket material som har använts för att träna artificiell intelligens. En journalist måste kunna bedöma tillförlitligheten av informationen som produceras av artificiell intelligens om hen använder AI som hjälpmedel i sitt arbete.
Öppenhet är förstås också viktigt ur synpunkten att bevaka journalisters egna upphovsrätter, eftersom material som producerats av journalister troligtvis har använts i stor utsträckning för att träna artificiell intelligens. Journalister bör ha möjlighet att förhandla om materialet de producerar kan användas för att träna artificiell intelligens, samt om vilken ersättning som kan komma att utgå för denna användning. Det vore naturligt att organisera detta genom kollektiv förvaltning.
72 % av illustratörerna är oroliga för förverkligande av upphovsrätten
Asta Boman, verksamhetsledare för Illustratörerna i Finland rf:
Det är ännu svårt att bedöma de förändringar som generativ artificiell intelligens kommer att medföra för illustrationsbranschen. Förändringarnas positiva eller negativa inverkan beror mycket på hur snabbt man skapar rättvisa ramar för artificiell intelligens inom lagstiftningen.
Illustratörerna i Finland genomförde en undersökning bland sina medlemmar om ämnet i maj 2023. Då sa en dryg tredjedel av illustratörerna att de var försiktigt intresserade av den artificiella intelligensens möjligheter, men 85 % av illustratörerna hade ännu inte provat att använda artificiell intelligens som en del av sitt illustrationsarbete. Jag tror att illustratörers intresse för de möjligheter som artificiell intelligens ger dämpas av att det finns många etiska frågor förknippade med dess användning.
Det finns ändå möjligheter. Den intressantaste möjligheten jag ser är att träna den artificiella intelligensen i den egna illustrationsstilen och på så sätt effektivisera rutinstegen i illustrationsarbetet. Artificiell intelligens kan också användas vid idéproduktion. Dessutom kan artificiell intelligens underlätta bakgrundsarbetet när illustratören visualiserar komplexa fenomen. Man kan tillfråga den artificiella intelligensen om från vilka olika perspektiv man kunde närma sig ämnet.
Kärnan i en professionell illustratörs arbete är djupet och visionen i illustratörens visuella berättande, originella uttryck och teknik. Som helhet bildar de en igenkännbar stil som knyter an till illustratören, vilket jag tycker är det bästa skyddet i konkurrensen med bilder producerade av artificiell intelligens.
72 % av illustratörerna är oroliga för upphovsrättsfrågor förknippade med artificiell intelligens. För det första är de oroade över att artificiell intelligens kan tränas genom att använda deras illustrationer utan tillstånd och utan ersättning. Ett annat stort problem är möjligheten att avbilda en illustratörs stil med ”in the style of”-instruktioner, särskilt när dessa bilder kan användas i tvivelaktiga eller politiska syften.
Utvinningen av kreativt innehåll som mat för generativ artificiell intelligens måste göras transparent, ges tydliga gränser, regler och kompensationsförfaranden med hjälp av lagstiftning. Upphovsmän ska kunna vägra utvinningen och kunna förhandla om storleken och ersättningen på de rättigheter som ska överlåtas. Upphovsrättslagen har hittills inte skyddat stilen hos en illustratör eller annan upphovsman inom den kreativa branschen, men nu bör lagen uppdateras i dessa aspekter för att stävja produceringen av sk. ”in the style of”-verk. Det är viktigt att vi inte bara sätter i kraft EU-regleringen men också uppdaterar vår nationella upphovsrättslagstiftning och vid behov vår övriga lagstiftning så snabbt som möjligt.
Intervjuer och text: Iina Saarinen