Förra året var ett stabilt och framgångsrikt år för Kopiosto. Vi uppnådde våra mål ekonomiskt och funktionellt. Licensintäkterna följde budgeten och placeringsintäkterna överträffade till och med förväntningarna. Vi höll även kostnaderna inom budgeten.
Nedskärningarna lyfte fram tillväxtpotentialen inom den kreativa branschen till diskussion
Ifjol fördystrades vår verksamhetsmiljö av regeringens stränga spar- och anpassningsåtgärder. De slog hårt mot organisationer, institutioner och enskilda aktörer, konstnärer och yrkesfolk inom den kreativa branschen. Beslutet att halvera kompensationen för privat kopiering träffade Kopiosto och yrkesfolk inom den audiovisuella branschen som vi representerar direkt. Den brutala nedskärningen syns från och med 2026 som en minskning av de upphovsrättsersättningar vi betalar till upphovspersoner och utövande konstnärer inom av-branschen och redan 2025 som en radikal minskning av AVEK:s stödverksamhet.
Nedskärningarna inom den kreativa branschen väckte diskussion om finansieringen av branschen. Samtidigt har vi haft möjlighet att öka förståelsen för tillväxtpotentialen inom den kreativa branschen, som tidvis har fått för lite uppmärksamhet. Finanserna för de kreativa branscherna i Finland uppgår till cirka 17 miljarder euro, vilket motsvarar 3,1 procent av bruttonationalprodukten. Andelen är cirka en (1) procentenhet lägre än genomsnittet i EU-länderna, vilket innebär att vi ännu borde hitta sätt att öka tillväxten.
Den kulturpolitiska redogörelse som färdigställdes i fjol belyser klart kulturens och den kreativa branschens ekonomiska betydelse. I Finlands jämförelseländer ses kulturbranscher och kreativa branscher som tillväxtområden, och de främjas genom politiska åtgärder som motsvarar deras behov.
Utvecklingen och upprätthållandet av upphovsrättslagstiftningen spelar en viktig roll för att den kreativa branschen ska kunna växa. Redogörelsen identifierar upphovsrätten som central inom kulturpolitiken, eftersom den uppmuntrar till att skapa verk och gör det möjligt för värdekedjor att uppstå i den kreativa ekonomin. Redogörelsen ger också noggrant vägda riktlinjer för framtiden, då man i Finland fattar beslut om upphovsrätt och kulturpolitik.
Får man upphovsrättstillstånd för att utbilda artificiell intelligens?
Under 2024 ökade användningen av generativa språkmodeller som utbildats med artificiell intelligens betydligt. Detta tvingade oss att fundera på hur vi som kollektiv förvaltningsorganisation för upphovspersoner och förläggare kan svara på den upphovsrättsliga utmaning som språkmodellerna utgör.
De rättsinnehavare som vi representerar har som mål att skapa ett upphovsrättstillstånd som gör det möjligt att använda verk ansvarsfullt för att utbilda språkmodeller. För detta krävs transparens om vilka verk som används i utbildningen. Kravet på transparens i EU:s förordning om artificiell intelligens medför nödvändig reglering, som visserligen realiseras först på sommaren i år när bestämmelserna om kravet träder i kraft.
Det är klart att artificiell intelligens och upphovsrättsfrågor i anknytning till den är en stor förändringskraft i vår verksamhetsmiljö också under de närmaste åren.
Upphovsrättslagen måste följa med i tiden
Den viktigaste möjliggöraren av verksamhetsförutsättningarna för den kreativa branschen är en modern och fungerande upphovsrättslag. Den partiella reformen av lagen 2023 har sitt ursprung i EU-direktiven. Den utredning som vi genomförde tillsammans med Utbildningsstyrelsen visade att de revideringar som då gjordes i lagen och tillstånden att använda verken gjorde det lättare att använda innehåll ansvarsfullt inom undervisningen. Vi vill åstadkomma liknande förändringar även inom andra samhällsområden.
Reformen av upphovsrättslagen utifrån nationella utgångspunkter har tyvärr ännu inte inletts. Detta försämrar våra möjligheter att erbjuda upphovsrättstillstånd för nya användningssituationer. Vi arbetar dock ihärdigt för att det utvidgade tillståndssystemet, det vill säga avtalslicensen, ännu under denna regeringsperiod ska kunna uppdateras så att det motsvarar moderna behov av användning av verk bättre. Även utvecklingen av kompensationssystemet för kopiering för enskilt bruk kan kräva ändringar i upphovsrättslagen på basis av en utredning som publiceras i början av 2025.
Högsta domstolens dom var en stor besvikelse 2024. Enligt den har upphovsrättsorganisationerna, såsom Kopiosto, inte talerätt i tvistemål i domstol. Denna uteblivna talerätt äventyrar en väl fungerande kollektiv förvaltning av verk i situationer med olovlig användning och utgör ett hinder för rätten till effektiva rättsmedel för yrkesfolk inom den kreativa branschen. Tillsammans med andra upphovsrättsorganisationer söker vi en lagändring för att trygga talerätten.
Mot nya tillståndsprodukter
Utöver att främja ändringsbehoven i upphovsrättslagen är våra viktigaste mål för 2025 att skapa nya tillståndsprodukter. I enlighet med vår strategi strävar vi efter rättvisa ersättningar till yrkesfolk inom den kreativa branschen som vi representerar genom att erbjuda användarna av verken flexibla möjligheter att utnyttja verken med respekt för upphovsrätterna.
Ett konkret steg skulle vara att ge Kopiosto fullmakt till licensiering för utbildning av artificiell intelligens. Vår förening fattar beslut i frågan under våren, varefter vi i samarbete med vår medlemsorganisation skulle samla in de nödvändiga fullmakterna från yrkesfolk inom den kreativa branschen som vi representerar.
Jag vill tacka vår personal för deras hårda arbete för den kreativa branschen och alla våra intressenter för deras samarbete och stöd under 2024. Vi gör även 2025 till ett framgångsrikt år tillsammans!
Valtteri Niiranen
verkställande direktör för Kopiosto
Foto: Riitta Supperi
