Vem är ni? Vilken koppling har ni till den kreativa branschen?
Jag är Hanna Kosonen, forsknings- och kulturminister från Nyslott. Jag är 43 år, filosofie magister och sitter min andra mandatperiod som riksdagsledamot. Innan jag blev riksdagsledamot arbetade jag länge inom kulturbranschen i olika expertuppdrag och som företagare.
Hur ser kulturbranschens nuvarande läge och framtid ut?
Det finns en efterfrågan på kultur – framtiden ser lovande ut! I Finland finns mångsidiga amatörgrupper runt om i landet och många även internationellt kända toppar. Finland har ett starkt system för grundläggande utbildning inom konst och vi har nyligen kunnat stärka det ännu mer. På det här sättet fostrar vi nya förmågor och kulturutövare i vårt land. Kulturstjärnor i världsklass fungerar för sin del som inspiratörer och idoler för amatörer och unga löften.
För kulturens del är det även positivt att det pratas allt mer om kulturens betydelse även inom andra politiska sektorer. Till exempel har kulturens och konstens betydelse inom främjandet av välfärd och hälsa lyfts fram i stor omfattning. Kultur och konst kan också ha en betydande roll för samhälleligt enande och byggande av kontakter mellan olika befolkningsgrupper. Jag uppmuntrar kulturaktörer att erbjuda sin kompetens även utanför det egna fältet.
Kampen om tillräckliga resurser är en naturlig del av kulturverksamheten idag och säkert även i framtiden.
Vad tror ni, varifrån får upphovsmän inom den kreativa branschen sitt levebröd i framtiden?
Upphovsmän inom den kreativa branschen får även i fortsättningen sitt levebröd av att vara kreativa människor. På vilket sätt inkomstbildningen sker – från vilka källor och genom vilka slags arrangemang, är svårt att specificera. Även i framtiden kommer olika former av offentliga konstnärsstöd vara viktiga, liksom även bland annat stöd från stiftelser. Vid verksamhet i företagsform påverkas inkomstbildningen förutom av produkternas och tjänsternas efterfrågan även av hur bra de tillgängliga licensieringsmodellerna fungerar samt redovisningens punktlighet.
Det är sannolikt att inkomstbildningen även i framtiden består av många bäckar eller till och med små spillror. Enligt prognoserna kommer i själva verket den här sortens mångformig inkomstbildning och försörjning – och den osäkerhet som anknyter till detta – att bli vanligare även inom många andra branscher. Det här bör också tas i beaktande i den totalreform av socialskyddet som snart påbörjas.
Det som är trösterikt för dem som utför kreativt arbete är att kreativiteten i sig enligt samma prognoser kommer att vara ett ännu mer efterfrågat och attraktivt kapital och kompetensområde.
Hur ser ni på upphovsrättigheternas betydelse?
Ett tydligt och rättvist upphovsrättssystem är en fördel både för upphovsmännen inom den kreativa branschen och för dem som använder innehållet.
Vilka är de viktigaste upphovsrättsmålen under regeringsperioden?
Kort sagt: att förbättra upphovsrättssystemets funktionalitet, vilket i sin tur stöder hållbar utveckling och tillväxtpotential inom kreativa branscher. Här ingår bland annat åstadkommandet av ett fungerande ersättningssystem för privat kopiering.
En stor utmaning under ett par år är det nationella verkställandet av DSM-direktivet om upphovsrätt. Den nationella lagstiftningen ska vara tillräckligt tydlig och fungerande, även om bestämmelserna i direktivet som ligger till dess grund är svårbegripliga. Beredningen utförs i samarbete med alla relevanta intressentgrupper och jag tror att slutresultatet kommer att bli bra.
Upphovsrättssystemets funktionalitet anknyter även i väsentlig grad till information om verk och upphovsrätt samt kvaliteten på denna information, det vill säga metadata. Informationens betydelse understryks när verken används i en digital miljö. Det ska finnas tillräckligt med information om verk och deras rättsinnehavare samt om nyttjanderätt och informationen ska vara korrekt. Information och dess betydelse var även på tapeten vid en dataekonomikonferens under Finlands EU-ordförandeskapsperiod.
När det gäller ett fungerande ersättningssystem för privat kopiering är tanken i princip att ersättningen fortsätter betalas ur statens budget. När man funderar på elementen i ett fungerande ersättningssystem infinner sig även frågan om hur det nuvarande systemet skulle kunna finjusteras så att ersättningen åstadkommer så mycket multiplikatoreffekt som möjligt. I detta syfte skulle man – enligt önskemål från verksamhetsområdena för ersättningens förmånstagare – exempelvis kunna framhäva den indirekta, det vill säga kollektiva, ersättningens andel. Med denna satsning skulle man i många fall kunna åstadkomma mer omfattande och långvariga effekter än med ersättning som betalas direkt till upphovsmännen. Det här är något som fortfarande är under betänkande.
Får ni själv upphovsrättsersättning som upphovsman eller upphovsrättshavare?
Nej, det får jag inte.
Vilken kulturområde ligger er närmast hjärtat?
Jag är en storkonsument av kultur! Jag har studerat konsthistoria och det vittnar om mitt intresse för konst. Som Nyslottbo är opera en musikform som står mig nära hjärtat, men jag gillar också att sjunga karaoke. Jag njuter av vackra föremål och intressanta byggnader, så jag räknar även in design och arkitektur bland mina favoriter. Tillsammans med mina döttrar får jag uppleva mångsidig barnkultur. Senast njöt vi tillsammans av modern cirkus på fantastiska Talvisirkus.
Intervju: Ria Korkiakangas
Bild: Laura Kotila, statsrådets kansli