Vem är ni? Vilken koppling har ni till den kreativa branschen?
Jag är Petri Honkonen. Jag har en bakgrund som lärare i historia och samhällskunskap. Min koppling till den kreativa branschen, med undantag för museiarbetet, bildas genom användarens perspektiv.
Vilken form av kultur ligger er närmast om hjärtat?
Litteratur och bildkonst ligger mig närmast om hjärtat.
Ni är den fjärde forsknings- och kulturministern under denna regeringsperiod. Hur känns det att gå i era föregångares fotspår? Vad tänker ni göra annorlunda?
Mina föregångare gjorde ett bra arbete under en svår situation för kulturbranschen, och man kom ur träsket som bildades av pandemin och restriktionerna. Det finns ännu arbete kvar, och till exempel med reflektionen över kulturbranschens framtid har man gjort ett bra arbete, som jag nu tänker ta tag i.
Hur ser kulturbranschens nuvarande läge och framtid ut?
Kultur är en bred bransch och jag tror inte det går att entydigt säga hur framtiden ser ut. Konsekvenserna av pandemin har naturligtvis varit mycket stora; många aktörer kämpar för sin existens och kunnigt yrkesfolk har lämnat branschen. Å andra sidan har det också skett en ökad interaktion, branschmångfald och ett positivt gränsöverskridande i olika riktningar.
Kreativiteten försvann inte med pandemin, tvärtom. Paradoxalt nog lyfte pandemin också starkt fram kulturens betydelse i samhället. Senast nu verkar alla ha förstått kulturens betydelse för människors välbefinnande, resiliens samt naturligtvis för ekonomin och sysselsättningen.
Jag har förbundit mig till att fortsätta det kulturella återuppbyggnadsarbetet som inleddes av min föregångare. Om (och när) återuppbyggnaden leder till en reform av kulturbranschen och ett ökat samarbete, vilket behövs i en föränderlig verksamhetsmiljö, kan pandemin och lidandet under den indirekt leda till en ljusare framtid.
Hur tror ni att kulturbranschens yrkesmänniskor i framtiden tjänar sitt levebröd och utövar sitt yrke?
Temat för det Kulturpolitiska forskningscentret Cupores konst- och kulturbarometer (Taiteen ja kulttuurin barometri 2021), som utkom tidigare på våren, var framtidens konstnärer. Utredningen visar att en regelbunden och tryggad utkomst är en av nyckelfrågorna som lyfts fram av konstnärerna, och samtidigt konstnärernas vitt delade hopp för framtiden.
Att trygga förutsättningarna för utkomsten och möjliggöra utkomsten för yrkesfolk inom kulturbranschen är ett av kulturpolitikens viktigaste mål: utan konstnärer och kulturbranschens yrkesfolk har vi inte en kultur som berikar våra liv och vår ekonomi.
Att uppnå detta mål beror bl.a. på utbildning, yrke och professionell utveckling, utförande av konstnärligt arbete, tillgängliggörande av verk för allmänheten – både i hemlandet och förhoppningsvis i allt större utsträckning även utomlands – och en rättvis fördelning av omsättningen som produceras av verk, produkter och tjänster.
Även när det gäller kultur, ju närmare publiken/konsumenterna man är, desto större penningflöde talar man om. Ju bättre upphovsmän och producenter kan omvandla investeringen de gör för att skapa ett verk till en ekonomisk fördel, desto starkare blir den ekonomiska grunden för kulturproduktion och desto bredare blir försörjningen för yrkesfolket inom kulturbranschen.
Undervisnings- och kulturministeriets kulturpolitiska verksamheter är centrala för att stärka kulturbranschen, men ett effektivt strategiskt och praktiskt samarbete mellan olika ministerier och förvaltningssektorer behövs också för att realisera kulturbranschens och de kreativa branschernas möjligheter att i större utsträckning dra nytta av samhället. Undervisnings- och kulturministeriet kan inte genom sin egen verksamhet i tillräcklig utsträckning hjälpa med att lösa exempelvis konstnärers socialskyddsproblem. Detsamma gäller företagsverksamhet inom de kreativa branscherna och skattemässiga regleringar och linjedragningar. Det finns ett behov av ansvarsskyldighet och övervakning för att åtgärderna som överenskommits inom de olika förvaltningssektorerna genomförs med tillräckligt eftertryck.
Av konst- och kulturbarometern framkom också mycket tydligt hur viktigt det är för konstnärer att uppleva sig själv och sitt arbete som betydelsefulla. När pandemin lättat har människor strömmat till teatrar, biografer, museer och olika evenemang inom kulturbranschen i stora skaror. Jag skulle våga påstå att det är ett starkt tecken på en längtan efter konstupplevelser och på kulturens betydelse för individen, men också för en känsla av tillhörighet till en gemenskap; kulturupplevelser är till stor del gemenskapliga upplevelser.
Hur kan inskrivningarna i regeringsprogrammet som gäller kulturen och upphovsrätten genomföras i dagsläget? Vad prioriterar ni?
Det nuvarande regeringsprogrammet gjordes i ett helt annat historiskt läge jämfört med idag. Först coronapandemin och sedan kriget i Ukraina har förändrat världen och även verkligheten där regeringsprogrammet för närvarande genomförs.
En stabil och i mån av möjlighet även förutsägbar grund för att återställa de kreativa branscherna efter effekterna av coronakrisen är ett viktigt mål. Jag är nöjd med arbetet som Business Finlands Creative Business Finland (CBF) gör. CBF har skapat en ny rörelse och lyssnar på budskapen från kulturbranscherna. Jag tror och hoppas att tillväxtavtalet för av-branschen kommer att nås snabbt och att modellen även tillämpas inom andra kulturbranscher, troligtvis görs detta som nästa för musiken. Tillväxtavtalet är ett nytt sätt att arbeta och erbjuder både en möjlighet och en skyldighet för branscherna att själva besluta om nödvändiga åtgärder. Det här är en bra riktning.
Det strukturella stödet för förnyelsen av de kulturella och kreativa branscherna som ingår i Finlands program för hållbar tillväxt är ett mycket viktigt nytt sätt för att öka arbetsplatserna inom de kulturella och kreativa branscherna och öka branschernas andel av BNP. Undervisnings- och kulturministeriet inledde i början av juni 2022 en kontinuerlig ansökan, som pågår till augusti, om strukturstöd på nästan 14 miljoner euro för projekt inom de kulturella och kreativa branscherna, för att utveckla innovativa tjänster samt produktions- och verksamhetsmodeller som utnyttjar digitalisering.
EU:s områdes- och strukturpolitiska programperiod 2021–2027 ger också verktyg för utvecklingen av de kulturella och kreativa branscherna, bl.a. genom att starta ESF+:s riksomfattande tema Innovationskunskap inom kreativa branscher.
Hur ser ni på upphovsrättigheternas betydelse?
Upphovsrätten skapar fortsättningsvis grunden för upphovsmän som får sin inkomst av det kreativa arbetet. Det räcker dock inte med enbart upphovsrätt, utan intjäningslogik, verksamhetsmiljöer och samarbete mellan aktörer måste utvecklas i en sådan riktning att man på riktigt har möjlighet att förtjäna sin inkomst på kreativt arbete.
Ekonomin som bygger på upphovsrätt måste vara rättvis, och upphovsmannen och övriga rättighetsinnehavare måste få en rimlig ersättning för resultatet av sitt kreativa arbete. Detta är allt mer kopplat till kvaliteten, tillförlitligheten och transparensen av data om verk och upphovsmän.
Den partiella reformen av Finlands upphovsrättslag gick vidare till riksdagsbehandling på din föregångares sista dag som forsknings- och kulturminister. Det ansvariga utskottet är kulturutskottet, och utlåtanden för det ges även av konstitutionsutskottet, kommunikationsutskottet samt ekonomiutskottet. Hur tänker ni övervaka och bidra till en snabb behandling av regeringsförslaget som är livsviktigt för de kulturella och kreativa branscherna?
Jag tror att riksdagen också är medveten om den exceptionellt utmanande tidtabellen för regeringens förslag. Ikraftträdandet är nästan ett år försenat, men som tur är har kommissionen ännu inte framskridit till det andra skedet i sitt överträdelseförfarande.
Jag har med glädje märkt hur raskt man har börjat behandla förslaget i de olika utskotten. Tjänstemannen som ansvarar för ministeriets regeringsförslag, liksom andra tjänstemän inom ansvarsområdet, har erbjudit sig att stödja utskotten i behandlingen av utlåtandena.
När det gäller den partiella reformen av upphovsrättslagen beslutade er föregångare, minister Kurvinen, att man i lagen nu endast gör ändringarna som EU-direktiven kräver. Nationella ändringsbehov av upphovsrättslagen behandlas i ett separat lagpaket. Hur fortskrider beredningen av det andra paketet av upphovsrättslagen? Vilka åtgärder tänker ni vidta avseende det ännu före valet?
Det var en viktig linjedragning som har möjliggjort att hela regeringens förslag gått vidare till riksdagen. Vid denna tidpunkt hade det inte varit möjligt att dra sig tillbaka för att på en rent nationell basis reflektera över frågorna om de förslagna ändringarna som fick kritisk respons under remissbehandlingen.
Det blir dags för det andra paketet, när vi får detta regeringsförslag behandlat. Det är ännu inte klart vad som tas med i paketet. En helt skild fråga från direktivet är frågan om e-materialens ersättning, som en utredningsperson har satts att utreda.
I dag används verk allt mer i digitala miljöer. Hur anser ni att respekten för upphovsrättigheterna borde främjas i webbmiljöer?
Identifieringen av verk och upphovsmän har en nyckelposition här. Sedan flera år tillbaka har Finland både nationellt och på EU-nivå och internationell nivå främjat en ökad användning av metadata för upphovsmän och verk, samt utvecklingen av infrastrukturen för information om upphovsrätt. Genom den här utvecklingen blir det också möjligt att ta bättre hänsyn till upphovsrätterna i webbmiljön.
Den nya nationella strategin för immateriella rättigheter (IP-strategin) inkluderar åtgärder för att stödja utvecklingen av infrastrukturen för upphovsrättigheter.
Centralen för audiovisuell kultur AVEK, som verkar som en del av Kopiosto, stöder en mångsidig inhemsk audiovisuell kultur med upphovsrättsmedel. AVEK:s stödmedel härstammar huvudsakligen från den kompensationsavgift som fås ur statsbudgeten. Dessutom delar AVEK ut DigiDemo, CreaDemo och CreMa-stöd från UKM:s specialanslag. Vad anser ni om AVEKs betydelse och framtid?
AVEK har spelat och spelar fortsättningsvis en viktig roll för att stödja framför allt kortfilmer och dokumentärer. Det är en mycket fin sak att man i vårens ramförhandlingar kunde stabilisera nivån på ersättningen för privat kopiering inför nästa ramperiod. Minskningen av privat kopiering är givetvis en fråga som i något skede också kommer att påverka ersättningens totala storlek.
Trots nedskärningarna som gjorts fortsätter Digi-, CreaDemo- och CreMA-stödet att spela en viktig roll i produktutvecklingen och tjänsteinnovationen inom de kreativa branscherna och i digitalt innehåll. Dessa stöd är särskilt viktiga eftersom andra utvecklare av företagsverksamhet, såsom närings-, trafik- och miljöcentralerna eller Business Finland, i allmänhet inte beviljar stöd för produkt- eller tjänsteutveckling i ett tidigt skede.
AVEK:s framtid ligger givetvis i sista hand på dess huvudmän – även om statens stöd skulle minska. En väl skött stöd- och utvecklingsverksamhet har alltid sin plats inom fältet för den finländska kreativa branscher.
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli