En uppdaterad upphovsrättslag skapar förutsättningar för den kreativa ekonomins tillväxt

Kulturpolitiska redogörelsen som lämnades till riksdagen i februari erkänner upphovsrättens viktiga roll som en del av den kreativa ekonomin. En uppdaterad lagstiftning säkerställer att det är fortsatt lönsamt att syssla med kreativt arbete och skapar tillväxtmöjligheter för den kreativa ekonomin.

Upphovsrätten sporrar till kreativitet, möjliggör skapandet av verk, skyddar investeringar och produktioner och är en viktig del av upphovspersonernas och andra rättsinnehavares inkomster. Detta lyfts fram i den kulturpolitiska redogörelsen, som vi lämnade ett utlåtande om till kulturutskottet.

Den kreativa ekonomin stärks genom att se till att upphovsrättslagen är uppdaterad även när de teknologiska omvälvningarna pågår. Digitaliseringen och den snabba utvecklingen inom applikationer för generativ artificiell intelligens utmanar den kreativa branschens verksamhetsförutsättningar. Exempelvis enligt CISAC:s undersökning gör generativ artificiell intelligens teknikföretagen rikare och äventyrar samtidigt inkomsterna för yrkesfolket inom den kreativa branschen under de kommande fem åren. Med en uppdaterad lagstiftning säkerställer man att den kreativa branschens tillväxtpotential kan förverkligas.

Enligt redogörelsen ska upphovsrättssystemet utvecklas så att upphovsmännens ekonomiska och moraliska rättigheter är tryggade, lagstiftningen stöder en effektiv licensiering av rättigheter och en innovativ utveckling av inkomstmodellen.

I lagen måste man därför säkerställa upphovspersonernas ensamrätt till sina verk och utveckla sätt att bevilja kollektiva licenser. Upphovspersoner inom den kreativa branschen måste ha rätt att bestämma om hur deras verk används samt få en skälig ersättning för användningen. Kollektiv licens innebär å sin sida att upphovsrättsorganisationen beviljar en licens för användning av verk skapade av de upphovspersoner och rättsinnehavare som den representerar. På det sättet kan man i samhället använda även stora mängder verk på ett kostnadseffektivt sätt och smidigt i olika användningssituationer.

Ändringarna som krävs i upphovsrättslagen belastar inte den offentliga ekonomin

För att förverkliga den kulturpolitiska redogörelsens vision måste man vidta åtgärder redan under pågående valperiod. En delreform av upphovsrättslagen skulle stödja redogörelsens och regeringens mål om att utnyttja olika branschers tillväxtmöjligheter.

Genomförandet av följande strukturella reformer skulle inte kräva offentliga medel:

  1. En snabb reform av kompensationssystemet för privat kopiering
    Kompensationen för privat kopiering är en ersättning som lagen och EU-direktivet förutsätter för att varje medborgare får kopiera verk för eget bruk. I utredningen som publicerats av undervisnings- och kulturministeriet föreslår hovrättsrådet Kristiina Harenko att kompensationssystemet ändras från ett budgetfinansierat system till ett lagringsbaserat system. I detta system skulle kompensationen samlas in från lagringsapparater, såsom mobiltelefoner, pekplattor och datorer. Ett lagringsbaserat system används också i alla andra EU-länder. Enligt utredningen strider Finlands nuvarande budgetfinansierade system mot EU-rätten och direktiven och därför borde det snabbt ändras. Vidare utredningar och beredningen av lagändringar bör därför inledas omedelbart.
  2. Kollektivt tillstånd för användning av verk för träning av artificiell intelligens
    Under denna valperiod har applikationerna för generativ artificiell intelligens utvecklats med hisnande fart, vilket förutsätter snabba reaktioner i regleringen. För närvarande används kreativa verk utan tillstånd för att träna språkmodeller och upphovspersonerna får inga ersättningar för användningen av verken.

    En lösning skulle vara ett utvidgat kollektivt tillstånd som tas in i upphovsrättslagen, dvs. en avtalslicens för träning av modeller för artificiell intelligens. På det sättet kunde man erbjuda ai-företag täckande och rättssäkra licenser för användning av verk, och rättsinnehavarna skulle få en tillbörlig ersättning för användningen.

  3. Upphovsrättsorganisationerna ges rätt att företräda upphovspersonerna i rättegångar
    I sitt avgörande från hösten konstaterade Högsta domstolen att upphovsrättsorganisationerna inte har talerätt, dvs. rätt att i eget namn väcka intrångstalan för upphovspersoner och andra rättsinnehavare som de företräder.

    En enskild upphovsperson har väldigt sällan faktiska möjligheter och resurser att övervaka sina rättigheter när hens upphovsrätt kränks. En av upphovsrättsorganisationernas viktigaste uppgifter är att övervaka och verkställa rättigheterna för rättsinnehavarna de företräder. Detta juridiska problem måste lösas snabbt med en lagändring.

  4. Investeringsskyldighet för att stödja den inhemska audiovisuella produktionen
    Finansieringsgrunden för inhemska av-produktioner bör utvidgas genom att ta i bruk investeringsskyldigheten enligt AVMS-direktivet.  Enligt den bör leverantörer av strömningstjänster delta i finansieringen av europeiskt innehåll som produceras i Finland.

    För närvarande är den inhemska av-branschen i kris. Skyldigheten som direktivet möjliggör skulle säkerställa den inhemska produktionens konkurrenskraft och exporttillväxten samt främja av-branschens utveckling. Skyldigheten har en betydande sysselsättande och stimulerande effekt inom branschen.