Om förslaget på remiss till ändring av upphovsrättslagen genomförs, försämrar det rättigheterna för dem som arbetar inom kultur, information och underhållning. Det handlar bland annat om att försämra upphovsrättsskyddet för författare, förläggare och filmskapare, att väsentligt förstöra tv-producenternas ekonomiska potential, samt göra det svårare att avtala om användningen av verk och till och med att göra lärarnas arbete besvärligare.
Den ändring som föreslås i utkastet är så genomgående att den borde ha utarbetats i en separat arbetsgrupp i förväg, istället för att läsas första gången i förslagsutkastet.
Ändringarna som ska göras i lagen grundar sig på upphovsrättsdirektivet (DSM-direktivet) och direktivet om online-sändningar som harmoniserar den digitala inre marknaden. Remissbehandlingen som hölls på grundval av regeringens förslagsutkast, berett som tjänstemannaarbete, avslutades i början av november och samlade in rekordet 223 utlåtanden. På grund av det exceptionellt stora antalet står undervisnings- och kulturministeriet, som ansvarar för beredningen, inför ett enormt läsarbete och viktiga riktlinjer för slutet av 2021.
Det tar så pass lång tid att läsa, analysera och dra slutsatser av utlåtandena samt för politiska överväganden, att regeringens proposition sannolikt skjuts upp till 2022.
Extra tid är mycket nödvändig. Responsen på lagutkastet var förvånande, kritisk och i många avseenden utdömande i flera utlåtanden. Flertalet utlåtanden innehöll kritik om att beredningen för ändringarna och konsekvensanalysen inte hade gjorts ordentligt. Utlåtandena understryker att många detaljer i utkastet bör ändras och förbättras innan förslaget ens kan gå vidare till nästa skede, slutförande av regeringspropositionen.
Remissvaret understryker många brister i förslaget
Förslagsutkastet innehåller nationella upphovsrättspolitiska riktlinjer som klart överskrider kraven i direktiven. Många av de nationella ändringsförslagen kom som en fullständig överraskning för intressenterna. Vanligtvis tillsätts en eller flera arbetsgrupper för att bereda lagändringar, där olika synpunkter från dem som berörs av lagen samordnas. Så var inte fallet för detta projekt.
Ett exempel är riktlinjerna för material som används i undervisningen. DSM-direktivet kräver att en upphovsrättslig begränsning gällande illustration av undervisning skrivs in i lagen, men riktlinjerna som drogs i tjänstemännens beredning skiljer sig betydligt från direktivet. Enligt förslagsutkastet skulle material som används i undervisningen omfattas av en fullständig upphovsrättslig begränsning – en tvångslicens – som skulle omfatta ersättning som betalas av staten. Den ändring som föreslås i utkastet är så genomgående att den borde ha utarbetats i en separat arbetsgrupp i förväg, istället för att läsas första gången i förslagsutkastet.
Rättighetsinnehavare, användare av skyddat material och medborgare förtjänar en lagändring som medför en balanserad, modern och fungerande upphovsrättslag i Finland.
Det måste nu avsättas tillräckligt med tid för den nya beredningen som skulle leda till korrigeringar i enlighet med remissvaret. Även om Finland redan är föremål för överträdelseförfarande som inletts av EU-kommissionen, är den extra tiden klart motiverad. De flesta av dem som gav utlåtanden krävde ny eller fortsatt beredning. Det krävde också Kopiosto.
Vikten av en dialog mellan beslutsfattarna och dem som bereder förslaget inom undervisnings- och kulturministeriet är nu mycket väsentlig för att ta hänsyn till remissvaret, besluta om fortsatt beredning samt för att senare utforma upphovsrättspolitiska riktlinjer.
Rättighetsinnehavare, användare av skyddat material och medborgare förtjänar en lagändring som medför en balanserad, modern och fungerande upphovsrättslag i Finland. Jag tror att även de politiska beslutsfattarna har viljan att uppnå detta mål.
– Valtteri Niiranen, Kopiostos vd
Foto: Suvituuli Kankaanpää
