Vem är ni? Vilken koppling har ni till den kreativa branschen?
Jag heter Mari-Leena Talvitie och jag är vetenskaps- och kulturminister, riksdagsledamot från Uleåborg och mamma. En poesiälskande framtidsbyggare. Jag är diplomingenjör i miljöteknik. I min portfölj förenas två ämnen som jag älskar, vetenskap och kultur. Jag upplever att båda är en del av de kreativa branscherna.
Vilken form av kultur ligger er närmast om hjärtat?
Jag är mångsidig, nyfiken och allätare inom kultur, jag tycker om allt från musik och teater till bildkonst och dans. Litteratur och poesi ligger mig närmast hjärtat.
Hur ser kulturbranschens nuvarande läge och framtid ut? Hur tror ni att kulturbranschens yrkespersoner i framtiden tjänar sitt levebröd och utövar sitt yrke?
Mitt mål är att kulturbranschens verksamhetsförutsättningar, förutsättningar för tillväxt och skapande av nytt efter denna regeringsperiod ska vara bättre än när jag började mitt arbete. I denna tid behöver vi åtgärder som för samman människor och stärker gemenskapen – det är precis vad kulturen gör.
En livskraftig kulturbransch är en attraktionsfaktor för Finland både nationellt och internationellt, och den kreativa branschen har mycket outnyttjad tillväxtpotential. Jag tror starkt på att kultursektorn har outnyttjad potential bland annat beträffande företagande, samarbete och skapande av nya arbetstillfällen.
Det är även viktigt att finländarnas köpkraft stärks, så att de kan uppleva och stödja kulturen. Trots att staten anvisar över en miljard euro till konst och kultur, är finländarna de största direkta bidragsgivarna – de köper biljetter, tjänster och upplevelser inom de kreativa branscherna för cirka fem miljarder euro per år.
Hur har målen för regeringsprogrammet för kultur och upphovsrätt hittills uppnåtts?
I början av året var det ett nöje att för riksdagen presentera statsrådets kulturpolitiska redogörelse, med vilken man skapar en långsiktig vision för konst- och kulturpolitiken ända fram till 2040-talet. Den centrala riktlinjen är att kultur tillhör alla och att alla har rätt till kultur.
Beredningen av tillväxtstrategin för den kreativa ekonomin, som genomförs i samarbete med arbets- och näringsministeriet, är också på god väg. Under den här perioden har vi också redan genomfört en ersättning för biblioteksanvändning av e-material och etablerat modellen En läsgåva till barnet. Trots det svåra läget för de offentliga finanserna har vi också kunnat satsa på konst och kultur.
I den kulturpolitiska redogörelsen identifieras kulturens och den kreativa branschens ekonomiska betydelse samt den roll som utvecklandet av upphovsrättslagstiftningen spelar för att möjliggöra tillväxt inom den kreativa branschen. Hur strävar man efter målen i redogörelsen mitt under nedskärningarna och anpassningarna?
De långsiktiga visionerna syftar till strukturella reformer och en hållbar framtid. Det är fint att redogörelsen, som branschen länge önskat, genomfördes redan i början av perioden och med ett enormt stort deltagande. Vi på ministeriet väntar på att riksdagsbehandlingen ska avslutas, varefter vi inleder arbetet med att utarbeta en genomförandeplan för redogörelsen.
Under halvtidsöversynen lyckades vi förhindra att ytterligare besparingar riktades till konst- och kulturbranschen. Personligen anser jag att detta är en särskild arbets- och avvärjningsseger, som skapar arbetsfred för genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen.
Hur ser ni på betydelsen av upphovsrätten med tanke på kultur, upphovspersoner inom den kreativa branschen och den kreativa ekonomin?
Upphovsrättens betydelse är naturligtvis viktig. De flesta produkter inom kulturbranschen och de kreativa branscherna är upphovsrättsskyddade verk. Utan upphovsrätten skulle det inte finnas en kulturekonomi eller en ekonomi för kreativa branscher i större utsträckning, åtminstone inte så som vi känner till den.
Under den föregående regeringsperioden ändrades upphovsrättslagen endast till de delar som förutsätts av EU-direktiven. De nationella ändringsbehoven i upphovsrättslagen lämnades då utanför lagreformen. UKM har under denna regeringsperiod bedömt lagreformens behov och diskuterar dem i delegationen för upphovsrätt. Hur kommer reformen av upphovsrättslagen att fortsätta under denna regeringsperiod?
I regeringsprogrammet finns riktlinjer enligt vilka behovet av en totalreform av upphovsrättslagstiftningen bedöms. Jag vill fortsätta arbetet med att förbereda eventuella reformer av upphovsrättslagen i en god och omfattande dialog med upphovsrättsfältet.
Det mest förnuftiga är att förnya upphovsrättslagstiftningen förnya de delar av upphovsrättslagstiftningen där reformbehov identifierats och där det är möjligt att förnya den. Sådana här frågor har utretts inom ministeriet. Det senaste ärendet som övervägs är behovet av en reform av kompensationssystemet för privat kopiering, av vilken man nyligen färdigställde en mycket omfattande, ansedd och detaljerad utredning, som utarbetats av en utomstående utredare.
Avsikten är att i höst avgöra vilket slags reformpaket som är möjligt och nödvändigt, och som kan genomföras under denna valperiod.
I dag används verk allt mer i digitala miljöer och även i tränande av artificiell intelligens. Hur anser ni att man på nationell nivå bör främja upphovspersonernas och rättsinnehavarnas möjligheter att övervaka sina rättigheter och licensiera sina verk i den digitala nätmiljön och för tränande av artificiell intelligens?
Respekten för upphovsrätten i den digitala miljön är viktig och den kan främjas exempelvis genom att öka medvetenheten om upphovsrätt. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar bidrag för att lösa de upphovsrättsfrågor som digitaliseringen medför. Upphovspersoner, rättsinnehavare och tjänsteleverantörer uppmuntras att utveckla upphovsrättsinfrastrukturen så att upphovsrätten förverkligas även i den digitala miljön.
Centralen för audiovisuell kultur AVEK, som verkar som en del av Kopiosto, stöder en mångsidig inhemsk audiovisuell kultur med upphovsrättsmedel. AVEK:s bidragsmedel härstammar huvudsakligen från kompensationen för privat kopiering som fås ur statsbudgeten, som man beslutade att halvera förra året. Hur ser ni på AVEK:s betydelse som finansiär av den audiovisuella branschen i Finland?
AVEK:s bidrag är ett direktbidrag för produktutveckling och sysselsättning inom de kreativa branscherna, vilket innebär att de har betydande multiplikatoreffekter. Bidragsbeloppen i sig är inte märkbart höga, men deras inverkan är bevisligen betydande som såddpengar i ett tidigt skede i projekt där man från en tanke måste skapa en produkt eller ett koncept. AVEK:s bidrag gör det möjligt att skapa nytt och därför är det av så stor vikt.
Ersättningen för privat kopiering är en upphovsrättsersättning som förutsätts av upphovsrättslagen och EU-direktivet för att säkerställa att medborgarna får kopiera verk för privat bruk. Hur ser ni på framtiden för systemet för kompensation för privat kopiering i Finland?
Tillsammans med utredare Kristiina Harenko bekantar vi oss med den högklassiga utredningen om i vilken riktning det vore bra att utveckla systemet för kompensation för privat kopiering. Jag är öppen för olika lösningsalternativ och avsikten är att fatta beslut om framskridandet senast till hösten.
Foto: Lauri Heikkinen, statsrådets kansli