Omfattande uppgifter krävs om material som använts för att träna artificiell intelligens
I EU:s AI-förordning som trädde i kraft i somras stadgades om transparensskyldighet, vilken förpliktigar leverantörer av AI-system att rapportera hur systemen har lärts in och utvecklats. Allmänt använda system är till exempel ChatGPT, DALL-E, Midjourney och CoPilot.
AI-förordningen förutsätter att leverantörer av AI-system för allmän användning måste utarbeta verksamhetsprinciper, med vilka de säkerställer att de efterlever upphovsrättslagstiftningen i bland annat Europeiska unionen. Leverantörerna ska också förpliktigas att utarbeta så detaljerade verksamhetsprinciper som möjligt, så att transparensskyldigheten kan genomföras effektivt.
AI-förordningen förpliktigar dessutom leverantörer av AI-system att utarbeta en sammanfattning av materialet som använts för att lära in artificiell intelligens. För närvarande förbereder kommissionen en modell för sammanfattningen. Sammanfattningarna som AI-företagen utarbetar ska vara tillräckligt detaljerade och omfattande, så att upphovspersoner och andra rättsinnehavare ska kunna övervaka användningen av sina verk och på så sätt bevilja nödvändiga licenser. Det är även viktigt att säkerställa rättsinnehavarnas rätt att förbjuda användningen av sina verk för att lära in artificiell intelligens.
Ersättningar till rättsinnehavare med kollektiv licensiering
Tillämpningen av den nuvarande begränsningsbestämmelsen gällande text- och datautvinning i upphovsrättslagen på inlärning av artificiell intelligens är juridiskt otydlig. Enligt förordningen är kopiering av ett verk för kommersiell text- och datautvinning tillåtet utan tillstånd av verkets upphovsperson, såvida tillgången till verket är laglig och rättsinnehavaren inte har förbjudit användningen av sitt verk separat.
Begränsningsbestämmelsen täcker dock inte all användning av material som skyddas av upphovsrätten i inlärningen och utvecklingen av AI-applikationer i olika skeden. Detta konstateras till exempel i den tyska utredningen som publicerades i augusti. Enligt vår uppfattning bör också leverantörer av AI-system införskaffa tillstånd av upphovspersoner och andra rättsinnehavare inom den kreativa branschen för inlärning av artificiell intelligens.
Vi anser att kollektiv licensiering skulle vara den effektivaste och mest rättssäkra lösningen för användning av verken i inlärningen och utvecklingen av artificiell intelligens. Kollektiv licensiering innebär att upphovsrättsorganisationen beviljar en licens för användning av verk skapade av de rättsinnehavare som den representerar. Yrkespersoner inom den kreativa branschen skulle få ersättning som tillkommer dem för användningen av deras verk, samtidigt som företag som erbjuder AI-applikationer ändå skulle kunna utnyttja skyddat material i omfattande utsträckning på ett rättssäkert sätt.
Den nationella implementeringen av förordningen har inletts
EU:s AI-förordning trädde i kraft 12.7.2024. Syftet med förordningen är att säkerställa att AI-system som kommer ut på marknaden och tas i bruk inom EU:s område inte äventyrar människors hälsa, säkerhet eller grundläggande rättigheter.
AI-förordningen börjar tillämpas i EU-länderna i sin helhet 24 månader efter dess ikraftträdande, men vissa delar tillämpas redan tidigare. Till exempel börjar man tillämpa bestämmelser med anknytning till AI-system för allmän användning om cirka ett år, 2.8.2025.
Utöver sammanfattningsmodellen avser EU-kommissionen att senast nästa vår få klart en uppförandekod, i vilken man definierar till exempel hur företagen som erbjuder AI-system ska uppfylla transparensskyldigheten i förordningen. Europeiska AI-byrån förbereder uppförandekoden och sammanfattningsmodellen tillsammans med olika intressentgrupper. Till exempel deltar den internationella upphovsrättsorganisationen IFFRO, som representerar upphovspersoner och förläggare inom text och bild, i förberedelserna. Kopiosto besvarade byråns enkät om ämnet i september.
AI-förordningen är en direkt tillämplig rätt inom EU:s medlemsstater, utöver vilket den delvis förutsätter kompletterande nationell lagstiftning. Det nationella verkställandet av förordningen i Finland inleddes sommaren 2024. Ansvaret för verkställandet åligger arbets- och näringsministeriet och det förbereds av en arbetsgrupp bestående av personer från olika ministerier. Regeringens första utkast om ändringar i den nationella lagstiftningen kommer till riksdagen för behandling nästa år.